Korruption i EU-landet Rumänien

Skriftlig fråga 2017/18:519 av Birgitta Ohlsson (L)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2017-12-19
Överlämnad
2017-12-19
Anmäld
2017-12-20
Sista svarsdatum
2018-01-02
Svarsdatum
2018-01-08
Besvarad
2018-01-08

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Ann Linde (S)

 

December månad har kantats av manifestationer i Rumänien för att uppmärksamma korruptionen i landet. Fenomenet och anklagelserna kring detta är på intet sätt nya, utan landets problem på denna front är väldokumenterade i EU-sammanhang. Rumänien är ett av EU:s mest korrupta länder. Detta samtidigt som Rumänien är ett av de EU-länder som, på grund av sin ekonomiskt tuffa situation, erhåller mest EU-medel ur sammanhållningsfonderna för regional utveckling.

I Rumänien växer nu i civilsamhället och bland oppositionspartier en stor oro över att landet är på väg att backa i kampen mot den utbredda korruptionen. I landets parlament har lagändringar diskuterats som enligt många kan komma att öka politikernas inflytande över rättsväsendet och därmed påverka domare och åklagare. Just nu utreds flera högt uppsatta politiker för diverse former av korruptionsbrott. Kritiker menar att de förslag som diskuteras i Rumänien kan göra det enklare att komma undan med korruption.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Ann Linde:

 

På vilket sätt kommer statsrådet att verka för att beivra korruptionen i Rumänien och skarpare granska att inte EU-medel försnillats?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:519 besvarad av Statsrådet Ann Linde (S)



Utrikesdepartementet

Statsrådet Linde

Till riksdagen


Svar på fråga 2017/18:519 av Birgitta Ohlsson (L) Korruption i EU-landet Rumänien

Birgitta Ohlsson har frågat mig på vilket sätt regeringen kommer att verka för att beivra korruptionen i Rumänien samt att skarpare granska att inte EU-medel försnillats.

Sverige är, tillsammans med en grupp likasinnade medlemsstater, drivande i den så kallade Cooperation and Verification-mekanismen (CVM), ett verktyg för EU-kommissionen att årligen följa upp Rumäniens och Bulgariens reformarbete på rättsområdet. Regeringen verkar för att mekanismen ska finnas kvar så länge länderna inte uppnått de kriterier som satts upp av kommissionen. Regeringen uppmanar inom ramen för CVM också Rumänien att inte anta lagförslag som riskerar att omintetgöra de framsteg som landet gjort sedan EU-inträdet. Dessa budskap framför regeringen även i bilaterala sammanhang, såväl direkt till regeringsföreträdare i Bukarest genom vår ambassad som till Rumäniens ambassad i Stockholm.

Regeringen fäster stor vikt vid frågor som rör uppföljning och kontroll av EU-medel och stödjer EU-institutionernas arbete med att skydda EU:s finansiella intressen. Det är viktigt att garantera EU:s skattebetalare att EU-medel hanteras korrekt och att missbruk beivras. Detta är särskilt viktigt för Sverige eftersom vi är nettobidragsgivare till EU, d.v.s. betalar mer till den gemensamma budgeten än vad vi får tillbaka. Regeringen delar Europeiska revisionsrättens bedömning att nivån på felutbetalningar av EU-medel är för hög och Sverige har de senaste sex åren röstat emot att bevilja Kommissionen ansvarsfrihet.

Regeringen värnar på EU-nivå om en balans mellan behovet av kontroll respektive behovet av minskad detaljreglering för att skydda EU:s finansiella intressen. Regeringen anser att reformer som innebär enklare, mer transparenta regler kan minska risken för fel, oriktigheter och bedrägerier i användningen av EU-medel. Istället för ökad kontroll bör kontrollerna i största möjligaste mån vara riskbaserade. Resurserna som är avsatta till kontroller ska prioriteras till länder och på områden där risken för fel, oriktigheter och bedrägerier är störst. Vidare förespråkar regeringen att arbetet för att förhindra felaktig användning av EU-medel i större utsträckning behöver fokusera på förebyggande åtgärder, med kontroller innan utbetalning sker, istället för det nuvarande systemet som i första hand baseras på efterhandskontroller.

Mot bakgrund av detta kan jag försäkra Birgitta Ohlsson att regeringen agerar aktivt för att stärka antikorruptionsarbetet i Rumänien och säkerställa att EU-medel används på rätt sätt.

Stockholm den 8 januari 2018

Ann Linde

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.