Kooperativt företagande
Skriftlig fråga 2006/07:536 av Kornevik Jakobsson, Maria (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2007-01-24
- Anmäld
- 2007-01-24
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2007-02-07
- Svar anmält
- 2007-02-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 24 januari
Fråga
2006/07:536 Kooperativt företagande
av Maria Kornevik Jakobsson (c)
till näringsminister Maud Olofsson (c)
Siffror från Nuteks stora entreprenörskapsbarometer visar att en majoritet av dem som kan tänka sig att bli företagare helst vill driva företag tillsammans med någon eller några andra. Bland ungdomar, kvinnor och högutbildade är det ännu större andel. Undersökningen styrker den erfarenhet som dragits i många andra sammanhang att framtidens entreprenörer vill samarbeta med andra i sitt företagande.
Kooperativa företag i form av ekonomiska föreningar är den företagsform som vuxit allra snabbast i antal under senare år. De har till största delen etablerats i branscher där sådana inte funnits tidigare, inte minst i moderna och växande tjänstebranscher. Detta bekräftar att ett företagande tillsammans ligger i tiden. Men trots den positiva utvecklingen utgör antalet ekonomiska föreningar fortfarande en mycket liten del av det totala antalet företag.
Den nya regeringen vill nu dels satsa 100 miljoner kronor på kvinnors företagande, dels höja bidraget till Almi med 80 miljoner kronor bland annat för att stärka företagsrådgivningen till invandrare.
Av budgetpropositionen för 2007 framgår dock inte vilka planer regeringen har för stödet till kooperativt företagande.
Vad planerar näringsministern när det gäller statens stöd till information och rådgivning om kooperativt företagande?
Svar på skriftlig fråga 2006/07:536 besvarad av Näringsminister Maud Olofsson
Svar på fråga
2006/07:536 Kooperativt företagande
Näringsminister Maud Olofsson
Maria Kornevik Jakobsson har frågat mig vad jag planerar när det gäller statens stöd till information och rådgivning till kooperativt företagande. Frågan har ställts mot bakgrund av att Maria Kornevik Jakobsson noterat att siffror från Nuteks entreprenörskapsbarometer visar att en majoritet av dem som kan tänka sig bli företagare helst vill driva företag tillsammans med någon eller några andra.
Rådgivningsinsatser till medborgare som vill starta näringsverksamhet i kooperativ form lämnas av de lokala kooperativa utvecklingscentrumen. Dessa insatser stöds av staten inom ramen för anslag 38:2 Näringslivsutveckling m.m. genom stödet till kooperativ utveckling. Anslaget har höjts med drygt 100 miljoner kronor jämfört med 2006 som öronmärkts för insatser för kvinnligt företagande. 2007 års regleringsbrev för Verket för näringslivsutveckling (Nutek) innehåller för nämnda anslag inte någon instruktion om hur stort belopp som ska avsättas för insatserna för kooperativ utveckling liksom för flera andra insatsområden som omfattas av anslaget. Motivet för detta är att genom minskad detaljstyrning skapa möjlighet till flexibilitet och anpassning av insatserna till behov och efterfrågan på stödinsatser inom de olika insatsområdena som finansieras med medel från anslaget för näringslivsutveckling.
Flera åtgärder som regeringen har vidtagit respektive planerar att vidta syftar till att öppna upp områden som är offentliga monopol eller som domineras av offentliga aktörer för privata företag. Ett exempel på detta är att regeringen föreslår riksdagen att upphäva bestämmelserna i hälso- och sjukvårdslagen som inskränker möjligheterna att driva sjukhus på entreprenad. Ett annat exempel är att regeringen initierat ett arbete för att skapa bättre förutsättningar för privata läkare och sjukgymnaster att få ersättning enligt den nationella taxan. Den projektgrupp som arbetar med denna fråga ska även ta fram ett förslag till hur ett avknoppningsstöd till vårdpersonal som vill ta över offentligt driven verksamhet kan utformas. Inom dessa områden kan kooperativ associationsform förmodas ofta vara lämplig då de som vill etablera sig i dessa branscher sannolikt har mer begränsad erfarenhet av näringslivsverksamhet och därmed kan känna större behov av att etablera sig i samverkan med likasinnade. Den friare regleringen i 2007 års regleringsbrev av användningen av medlen under anslaget för näringslivsutveckling, som nämnts tidigare, ger Nutek större frihet att anpassa resurstilldelningen efter de konkreta behoven.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.