Könsstympning

Skriftlig fråga 2008/09:909 av Hägg, Carina (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2009-05-07
Anmäld
2009-05-07
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2009-05-25
Svar anmält
2009-05-26

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 7 maj

Fråga

2008/09:909 Könsstympning

av Carina Hägg (s)

till statsrådet Gunilla Carlsson (m)

Begreppet omskärelse har ersatts av begreppet könsstympning. Jag beklagar tendenser och socialantropologisk forskning som vill jämställa könsstympning av flickor med intimplastikkirurgi av vuxna kvinnor. Inom den internationella debatten, även i FN, finns krafter som vill ändra benämningen könsstympning till genital cutting. Krafter finns såväl nationellt som internationellt för att genom ordval förmildra tortyr och ursäkta skadliga sedvänjor. Sveriges förhållningssätt och agerande efterfrågas inom FN.

Min fråga till statsrådet Gunilla Carlsson är hur hon avser att regeringen ska samverka med länder med samma utgångspunkt som Sverige för att ordet könsstympning inte ska ersättas med ett försvagande ordval.

Svar på skriftlig fråga 2008/09:909 besvarad av Statsrådet Gunilla Carlsson

den 25 maj

Svar på fråga

2008/09:909 Könsstympning

Statsrådet Gunilla Carlsson

Carina Hägg har frågat mig hur jag avser att regeringen ska samverka med länder med samma utgångspunkt som Sverige för att ordet könsstympning inte ska ersättas med ett försvagande ordval.

Främjande av jämställdhet och förstärkning av kvinnors och flickors åtnjutande av de mänskliga rättigheterna och villkor på alla områden prioriteras mycket högt av regeringen. Detta gäller inte minst främjande av sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR), bekämpningen av alla former av diskriminering och våld mot kvinnor och flickor, samt kränkningar av kvinnors och flickors kroppsliga integritet.

Könsstympning är en rättighetsfråga såväl som en utvecklings- och jämställdhetsfråga. Detta förkastliga ingrepp är rotat i seglivade kulturella traditioner och är klassat av FN som en skadlig sedvänja och en form av könsbaserat våld. Ingreppet har allvarliga negativa konsekvenser för kvinnors och flickors sexuella och reproduktiva hälsa, och från flera länder finns uppgifter om en tendens att utföra det på allt yngre flickor. Regeringen anser att könsstympning inte på något sätt kan ursäktas med hänvisning till kultur eller religion och måste bekämpas med alla medel.

Sveriges politik för global utveckling (PGU) har som mål att bidra till en rättvis och hållbar global utveckling. I senaste skrivelsen till riksdagen (rskr. 2007/08:89) identifieras sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter som ett fokusområde för regeringens arbete inom den globala utmaningen Förtryck. Arbetet omfattar kampen mot skadliga, traditionella sedvänjor såsom könsstympning.

PGU kännetecknas av två perspektiv – rättighetsperspektivet och fattiga kvinnors, mäns och barns perspektiv på utveckling. Det senare perspektivet omfattar respekten för kvinnors, mäns och barns syn på sig själva och stöd till deras egen kapacitet och självförtroende för att kunna ta sig ur fattigdom och förbättra sina levnadsvillkor. I sammanhanget av könsstympning är unga kvinnors självbild central.

Det har på senare år framkommit alltmer att kvinnor – särskilt yngre kvinnor – som varit utsatta för könsstympning själva opponerar sig mot att förutom det fysiskt lidande könsstympning orsakar dessutom bli stämplade som ”stympade” och vanställda. Detta måste tas på allvar och respekteras. Av den anledning har det internationella språkbruket alltmer börjat använda båda begreppen könsstympning och omskärelse tillsammans, på engelska female genital mutilation/cutting, FGM/C. Detta framgår mycket tydligt i FN-systemets arbete mot könsstympning, bland annat i befolkningsfonden UNFPA:s och barnfonden Unicefs gemensamma program 2008–2012 Female Genital Mutilation/Cutting: Accelerating Change. Regeringen sällar sig således till detta språkbruk. Begreppet könsstympning har alltså inte ersatts av begreppet omskärelse.

Hållbar utveckling kan inte uppnås utan förändring som sker inifrån samhällen och kulturer, hos människor själva och utifrån deras egen kapacitet, verklighet och framtidsvisioner. Att bekämpa könsstympning handlar om att arbeta för att förändra attityder hos samtliga som på olika sätt stöder och är bärare av denna skadliga sedvänja; de äldre kvinnor som utför handlingen, män, religiösa ledare och andra kvinnor.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.