Till innehåll på sidan

Konsekvenser av striden om förhandlingsregleringen av elnätsföretagens intäktsramar

Skriftlig fråga 2013/14:200 av Nilsson, Ingemar (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2013-12-13
Anmäld
2013-12-13
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2013-12-19
Svar anmält
2013-12-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 13 december

Fråga

2013/14:200 Konsekvenser av striden om förhandlingsregleringen av elnätsföretagens intäktsramar

av Ingemar Nilsson (S)

till statsrådet Anna-Karin Hatt (C)

Elnäten i Sverige är ett naturligt monopol. På grund av detta krävs ett tydligt regelverk för hur prissättningen av elnäten ska redovisas för kunden.

Ansvarig myndighet för regelverkets utformning och för tillsynen av dess efterlevnad är Energimarknadsinspektionen. Från och med perioden 2012–2015 gäller förhandsreglering av nätbolagens intäktsram. Delar av regelverket har överklagats i domstol, förvaltningsrätten. De delar som överklagats är främst den så kallade övergångsregeln och den nivå för beräkning av kalkylränta som fastställts enligt den så kallade WACC-modellen.

Rättsprocessen tar tid och riskerar att försena viktiga investeringar i det svenska elnätet, ett elnät som är en viktig infrastruktur för att klara hög leveranssäkerhet och som behöver teknisk utveckling för att möjliggöra många av de energi- och klimatmål som Sverige har. I nuläget vet vi också att flera nätägare överväger att sälja sina nätbolag av affärsstrategiska skäl, enligt uppgift. Det innebär att nya aktörer behöver komma in på elnätsmarknaden i Sverige. Elnät är dessutom en kapitalintensiv verksamhet med lång investeringshorisont, vilket förutsätter tydliga villkor och regler.

Jag vill därför fråga statsrådet Anna-Karin Hatt:

Vilken påverkan på investeringsnivån i det svenska elnätet anser statsrådet att de oklarheter som striden om förhandsregleringens regelverk lett till har?

Svar på skriftlig fråga 2013/14:200 besvarad av Statsrådet Anna-Karin Hatt

den 19 december

Svar på fråga

2013/14:200 Konsekvenser av striden om förhandlingsregleringen av elnätsföretagens intäktsramar

Statsrådet Anna-Karin Hatt

Ingemar Nilsson har frågat mig om vilken påverkan på investeringsnivån i det svenska elnätet som de oklarheter som striden om förhandsregleringens regelverk lett till har.

Inledningsvis vill jag säga att jag håller med Ingemar Nilsson om vikten av ett tydligt regelverk och att viktiga investeringar i det svenska elnätet genomförs. Jag kan konstatera att det, trots upplevda osäkerheter i regelverket, nu genomförs omfattande investeringar i de svenska elnäten.

Affärsverket svenska kraftnät gör nu rekordinvesteringar i elnäten. Under den första halvan av 2000-talet, när Socialdemokraterna bar regeringsmakten, investerade regeringen via Affärsverket svenska kraftnät omkring en halv miljard kronor om året i stamnätet. Sedan vi i Alliansen tillträdde 2006 har vi kraftfullt ökat den investeringsnivån. 2012 investerade vi mer än tre miljarder kronor i att bygga ut stamnätet, och de kommande fyra åren kommer vi satsa omkring fem miljarder kronor per år på det. Det är tio gånger mer än den nivå som den tidigare socialdemokratiska regeringen valde.

Vad gäller överklagandeprocessen är det en grundläggande princip att den som berörs av ett förvaltningsbeslut har rätt att överklaga beslutet. Det är angeläget att frågor som ska prövas i domstolsprocesserna blir väl utredda. Samtidigt är det viktigt att processerna inte drar ut på tiden utan att berörda intressenter inom rimlig tid får besked om hur bestämmelserna ska tillämpas.

Förvaltningsrättens dom visar att domstolen och Energimarknadsinspektionen gör skilda bedömningar av rättsläget. Därför är det viktigt att vi inför framtiden får ett ännu tydligare regelverk på plats.

Regeringens inriktning är att skydda elkonsumenterna mot oskäliga och snabba avgiftshöjningar. Just därför kommer vi att återkomma med en proposition under våren, för att lägga fast ett ännu tydligare regelverk för vilka elnätsavgifter bolagen kan ta ut för den tillsynsperiod som börjar 2016.

Syftet med den nya lagstiftningen kommer vara att se till så att det finns tydligare och bättre möjligheter att säkerställa att de avgifter som elnätsbolagen kan ta ut av sina kunder verkligen är rimliga och därmed också minska behovet av och risken för utdragna domstolsprocesser.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.