Till innehåll på sidan

Konsekvenser av ny lag om läkarvårdsersättning

Skriftlig fråga 2008/09:1029 av Lindblad, Göran (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2009-06-12
Anmäld
2009-06-12
Besvarad
2009-06-17
Svar anmält
2009-06-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 12 juni

Fråga

2008/09:1029 Konsekvenser av ny lag om läkarvårdsersättning

av Göran Lindblad (m)

till socialminister Göran Hägglund (kd)

De ändringar i lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning som trädde i kraft den 1 april 2009 har inneburit positiva förändringar för landets privatpraktiserande läkare och deras patienter.

I ett avseende har lagändringen dock kommit att leda till oväntade och sannolikt ej önskade konsekvenser. Det finns läkare som har samverkansavtal med landstinget som löper utan tidsbegränsning men som härutöver träffat särskilda vårdavtal med landstinget. Härigenom har avtalsparterna varit friare att organisera sitt samarbete på ett mer ändamålsenligt vis. Sådana vårdavtal har som regel innehållit en klausul som stadgat att vårdgivaren haft en absolut rätt att återgå till sitt samverkansavtal när vårdavtalet löpt ut utan att förlängas.

Sveriges Kommuner och Landsting har nyligen gjort den tolkningen av lagen i dess nya lydelse att läkare med gällande vårdavtal och vilande samverkansavtal varken har rätt att träffa avtal med landstinget om en förlängning av gällande vårdavtal när detta löper ut eller har rätt att då – oavsett vad som avtalats med landstinget – återgå till att bedriva sin verksamhet enligt det vilande samverkansavtalet. Härigenom kan de aktuella patienterna få sin läkarkontakt abrupt avklippt och läkarna kan bli utsatta för en retroaktiv lagstiftning som de omöjligen hade kunnat förutse eller försäkra sig emot.

Anser socialministern att dessa konsekvenser av den aktuella lagändringen var avsedda och önskvärda och, om inte, vad avser socialministern att göra för att lösa de uppkomna problemen?

Svar på skriftlig fråga 2008/09:1029 besvarad av Socialminister Göran Hägglund

den 17 juni

Svar på fråga

2008/09:1029 Konsekvenser av ny lag om läkarvårdsersättning

Socialminister Göran Hägglund

Göran Lindblad har frågat mig om jag anser att konsekvenserna av den nya lagen om läkarvårdsersättning har blivit de avsedda och om inte, vad jag avser att göra för att lösa eventuellt uppkomna problem.

Ändringen av lagen som trädde i kraft den 1 april innebär att läkare som får ersättning genom lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning får möjlighet att överlåta sin praktik till någon annan, som också får överta rätten till offentlig ersättning, det vill säga ersättningsetablering. Då kan patienterna fortsätta att gå till ”sin” läkarmottagning och kontinuiteten i vården bibehålls. Förutom kontinuitet kan det också stimulera till investeringar i verksamheten eftersom ägaren vid en försäljning kan få betalt för sina investeringar och för att han eller hon har arbetat upp en patient- eller kundkrets.

De läkare och sjukgymnaster som får ersättning enligt den nationella taxan erbjuder ett viktigt alternativ till den landstingsägda öppenvården och de större vårdföretagen. Avsikten med lagen är att dessa små läkarmottagningar ska finnas kvar även om läkaren byts ut.

Vilka effekter den nya lagstiftningen får beror på flera omständigheter, bland annat vilket intresse som finns bland läkare och vilka andra alternativ till etablering som finns, till exempel genom vårdvalet. Men det beror också på hur lagstiftningen tillämpas av landstingen.

Landstingets beslut att ingå samverkansavtal med en sökande eller att avskriva ärendet utan att något avtal har ingåtts, kan överprövas på motsvarande sätt som kan ske enligt LOU. Om en sökande anser att landstinget har brutit mot någon av de aktuella bestämmelserna om ersättningsetablering ska han eller hon hos allmän förvaltningsdomstol kunna begära att förfarandet ska göras om eller få avslutas först sedan rättelse har gjorts. För det fall att ett landsting, trots en anmälan om ersättningsetablering, beslutar att inte inleda ett förfarande om ersättningsetablering finns en möjlighet att begära laglighetsprövning av landstingets beslut med stöd av bestämmelserna i 10 kap. kommunallagen (1991:900) hos allmän förvaltningsdomstol.

Därtill kommer att avtalsslutande part som anser att ett civilrättsligt bindande avtal har brutits alltid har möjlighet att pröva frågan rättsligt.

I propositionen Vårdval i primärvården aviserades att införandet av vårdvalssystem skulle följas upp ur konkurrens- och mångfaldssynpunkt. I samband med det bör även näraliggande frågor som den om ersättningsetableringar utredas. Det kan finnas gränsdragningsproblem mellan vårdvalssystemen i primärvården och ersättningsetableringarna. 

Det är ännu för tidigt att uttala sig om konsekvenserna av lagändringen har blivit de avsedda men det är viktigt att följa frågan noggrant.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.