Konsekvenser av ny lag om läkarvårdsersättning

Skriftlig fråga 2008/09:1029 av Lindblad, Göran (m)

den 12 juni

Fråga

2008/09:1029 Konsekvenser av ny lag om läkarvårdsersättning

av Göran Lindblad (m)

till socialminister Göran Hägglund (kd)

De ändringar i lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning som trädde i kraft den 1 april 2009 har inneburit positiva förändringar för landets privatpraktiserande läkare och deras patienter.

I ett avseende har lagändringen dock kommit att leda till oväntade och sannolikt ej önskade konsekvenser. Det finns läkare som har samverkansavtal med landstinget som löper utan tidsbegränsning men som härutöver träffat särskilda vårdavtal med landstinget. Härigenom har avtalsparterna varit friare att organisera sitt samarbete på ett mer ändamålsenligt vis. Sådana vårdavtal har som regel innehållit en klausul som stadgat att vårdgivaren haft en absolut rätt att återgå till sitt samverkansavtal när vårdavtalet löpt ut utan att förlängas.

Sveriges Kommuner och Landsting har nyligen gjort den tolkningen av lagen i dess nya lydelse att läkare med gällande vårdavtal och vilande samverkansavtal varken har rätt att träffa avtal med landstinget om en förlängning av gällande vårdavtal när detta löper ut eller har rätt att då – oavsett vad som avtalats med landstinget – återgå till att bedriva sin verksamhet enligt det vilande samverkansavtalet. Härigenom kan de aktuella patienterna få sin läkarkontakt abrupt avklippt och läkarna kan bli utsatta för en retroaktiv lagstiftning som de omöjligen hade kunnat förutse eller försäkra sig emot.

Anser socialministern att dessa konsekvenser av den aktuella lagändringen var avsedda och önskvärda och, om inte, vad avser socialministern att göra för att lösa de uppkomna problemen?