Till innehåll på sidan

Konsekvenser av förändringen av arbetstidslagen

Skriftlig fråga 2005/06:1995 av Hägg, Carina (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2006-08-10
Besvarad
2006-08-22
Besvarad
2006-08-24
Svar anmält
2006-10-02
Anmäld
2006-10-02

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 10 augusti

Fråga 2005/06:1995 av Carina Hägg (s) till statsrådet Hans Karlsson (s)

Konsekvenser av förändringen av arbetstidslagen

Arbetstidslagen ändrades den 1 juli 2005. EU uppger att med gällande kollektivavtal som reglerar arbetstidsfrågor ska de nya bestämmelserna börja tillämpas senast den 1 januari 2007. Arbetstidsdirektivet gäller nya bestämmelser om högst 48 timmars genomsnittlig veckoarbetstid, 11 timmars sammanhängande dygnsvila, nya bestämmelser om nattarbete samt kompensationsledighet vid tillfälliga avvikelser från veckoviloregeln.

Bakgrunden var att kommissionen stämde Sverige inför EG-domstolen för att inte ha genomfört EU:s arbetstidsdirektiv. Regeringens svar blev en proposition med ändringar i arbetstidslagen. Som följd är nu många anställda oroliga för försämringar av arbetstiderna. Kommunals medlemmar befarar att de kommer att tvingas arbeta helg oftare än i dagsläget. Dagens oro för försämringar av arbetstider måste klarläggas.

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att förändringen av arbetstidslagen inte får till följd att den som ofta arbetar under helger samt övrig obekväm arbetstid får försämrade arbetstider?

Svar på skriftlig fråga 2005/06:1995 besvarad av

den 21 augusti

Svar på fråga 2005/06:1995 om konsekvenser av förändringen av arbetstidslagen

Statsrådet Hans Karlsson

Carina Hägg har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förändringen av arbetstidslagen inte får till följd att den som ofta arbetar under helger samt övrig obekväm arbetstid får försämrade arbetstider.

Bakgrunden är de i arbetstidslagen nyligen införda reglerna om bland annat maximalt 48 timmars genomsnittlig veckoarbetstid, elva timmars sammanhängande dygnsvila, nattarbete samt kompensationsledighet vid tillfälliga avvikelser från veckoviloregeln. Reglerna infördes i lagen för att på ett tydligare vis än tidigare genomföra EG:s arbetstidsdirektiv i svensk rätt, vilket Sverige enligt en dom i EG-domstolen är skyldigt att göra.

Det ursprungliga genomförandet av direktivet skedde genom ändringar i arbetstidslagen omfattade en så kallad EG-spärr enligt vilken kollektivavtal som innebär sämre villkor för arbetstagarna än vad som följde av direktivet i dessa delar skulle vara ogiltiga. Denna regel trädde i kraft 1996. Den omständigheten att reglerna nu uttryckligen införs i lagen utgör endast ett förtydligande av detta förhållande.

Det sätt på vilket regeringen genomfört regleringen har givit parterna så stor frihet som möjligt att också fortsatt genom kollektivavtal frångå reglerna när behov för det finns. Det finns således möjlighet att genom användande av kollektivavtal avvika delvis från samtliga av de nyligen införda reglerna. Avseende vissa av reglerna krävs därvid dock som huvudregel att arbetstagarna ges motsvarande kompensationsledighet.

Mot bakgrund av detta känner jag inte oro för omfattande problem av det slag som beskrivits, men jag kommer även fortsatt att följa utvecklingen.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.