Kommunala energikrav
Skriftlig fråga 2009/10:503 av Bernhardsson, Bo (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2010-02-10
- Anmäld
- 2010-02-10
- Besvarad
- 2010-02-17
- Svar anmält
- 2010-02-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 10 februari
Fråga
2009/10:503 Kommunala energikrav
av Bo Bernhardsson (s)
till miljöminister Andreas Carlgren (c)
Energianvändningen i lokaler och bostäder motsvarar ca 40 procent av Sveriges totala energibehov. Det gör bebyggelsen till ett avgörande insatsområde för att begränsa energianvändningen och därmed klimatpåverkan. En grundläggande förutsättning för ökad energihushållning inom bygg- och fastighetssektorn, och med det en väsentligt minskad miljöbelastning, är tydliga nationella regler med långtgående krav på energieffektivitet. Men om en ännu tydligare positiv utveckling inom energi- och miljöområdet ska uppnås kräver det som inom alla andra områden att några går före, visar vägen och leder den tekniska utvecklingen. Sådana initiativ tas på ett antal platser i landet, inte sällan med den lokala kommunen som väsentlig aktör. Dess värre är kommunernas förutsättningar att styra byggandet i en mer positiv riktning och driva utvecklingen framåt genom högre ställda ambitioner begränsade med dagens regelverk. Varken PBL eller lagen om kommunal energiplanering ger kommunerna några större möjligheter att i praktiken styra byggandet i en mer miljö- och energieffektiv inriktning. Däremot äger kommunerna genom regelverken ett stort inflytande över alltifrån den fysiska samhällsutvecklingen med bostäder, verksamhetsområden och infrastruktur, till detaljfrågor som kulörer på fasader, taktegels kupning och var träd kan planteras. Dagens förhållanden är inte rimliga, utan förutsättningarna för en kommun att lokalt ha högre ställda ambitioner och ta en större del av ansvaret i samhällets omställning till hållbar utveckling måste väsentligen förbättras.
Vilka möjligheter ser miljöministern att ge kommunerna ökade möjligheter att i enlighet med ovanstående resonemang ställa krav för att styra byggandet i miljö- och energieffektiv riktning?
Svar på skriftlig fråga 2009/10:503 besvarad av Miljöminister Andreas Carlgren
Svar på fråga
2009/10:503 Kommunala energikrav
Miljöminister Andreas Carlgren
Bo Bernhardsson har frågat mig vilka möjligheter jag ser att ge kommunerna ökade möjligheter att ställa krav för att styra byggandet i miljö- och energieffektiv riktning.
Kommunerna har ett flertal möjligheter att genom planering och andra åtgärder begränsa bebyggelsens energianvändning och miljöpåverkan. Boverkets nyligen utkomna rapport Planer som styrmedel för att minska samhällets klimatpåverkan ger en översikt över de verktyg som står till förfogande. Flera goda exempel från olika kommuners planering presenteras också.
En väl genomtänkt strategisk planering av bebyggelse, infrastruktur och energiförsörjning kan bidra till att minska energianvändningen och miljöpåverkan. Kommunal översiktsplanering enligt plan- och bygglagen har här en viktig uppgift att fylla. Plan- och bygglagen anger särskilt att planeringen – såväl den översiktliga som den på detaljplanenivå – ska främja goda miljöförhållanden och hushållning med energi. Kommunens översiktsplan ska vara vägledande för beslut om planläggning av den framtida markanvändningen och för prövning av bygglov.
På detaljplanenivån finns flera möjligheter att styra mot en utformning och placering av bebyggelsen som bidrar till en effektivare energianvändning. Kommunen kan underlätta för anläggningar för förnybar energi genom markreservationer och planbestämmelser, eller underlätta för solvärmeanläggningar på tak genom att i vissa fall undanta dem från bygglovsplikt. Man kan också förbereda för framtida solvärmeanläggningar genom att bestämma takvinkel i detaljplanen. Andra viktiga frågor som kan regleras i detaljplan är tillgången till ett väl utbyggt gång- och cykelvägnät samt lokalisering av hållplatser till attraktiva och lätt tillgängliga lägen. Kommunen kan också låta villkor om förnybar energi, flexibla uppvärmningssystem och låg energianvändning ingå i exploaterings- eller markanvisningsavtal med byggherrarna.
Genom medel till Energimyndighetens program Uthållig kommun stöder regeringen kommunernas arbete att främja energieffektivisering ibland annat den fysiska planeringen. Under perioden 2009–2011 ingår ett sextiotal kommuner i programmet.
Kommunerna har också en viktig uppgift att som stor fastighetsägare och användare av energiförbrukande produkter genomföra energieffektiviseringsåtgärder i sina egna byggnader och sin egen verksamhet. Där har kommunen, som Bo Bernhardsson säger, en utmärkt möjlighet att gå före och visa vägen mot en mer effektiv energianvändning. Kommunala fastighetsbolag ingår sedan lång tid, tillsammans med andra fastighetsägare och förvaltare och Energimyndigheten, i de så kallade beställargrupperna Bebo och Belok som arbetar med kravformulering och teknikupphandling av ny energieffektiv teknik för bostäder och lokaler.
Regeringen har också i en lagrådsremiss om Lagen om offentlig upphandling föreslagit att den upphandlande enheten bör ställa miljökrav. Förslaget, som för närvarande behandlas i lagrådet, medför en skärpning jämfört med dagens bestämmelser.
Slutligen har regeringen nyligen beslutat om en förordning om statligt stöd till energieffektivisering i kommuner och landsting, där en av förutsättningarna för att få stöd, utöver kravet på att sätta mål och ta fram en handlingsplan för energieffektivisering i den egna verksamheten, är att kommunen ställer krav på energiprestanda vid upphandlingar och inköp.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.