koldioxidutsläpp inom EU

Skriftlig fråga 1999/2000:789 av Schlaug, Birger (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-04-05
Anmäld
2000-04-11
Besvarad
2000-04-12

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 5 april

Fråga 1999/2000:789

av Birger Schlaug (mp) till näringsminister Björn Rosengren om koldioxidutsläpp inom EU

Utsläppen av växthusgaser inom EU ökar. Enligt EU-kommissionens prognoser kommer transportsektorns utsläpp av koldioxid att vara 40 % högre 2010, jämfört med 1990. Anledningen till ökningen är framförallt att den ekonomiska tillväxten leder till fler och längre transporter. EU:s inre marknad leder till transportökningar. Katalytisk avgasrening och stoftfällor hjälper inte mot koldioxidutsläppen.

Detta betyder att EU inte lyckas infria åtagandet i Kyotoprotokollet där det slås fast att utsläppen av växthusgaser ska minska med 8 % till 2012. Tvärtom ökar utsläppen i en tid när medvetenheten om växthuseffekten är större än någonsin. Vi ser inte heller i Sverige någon tendens till minskade utsläpp av koldioxid från trafiken. Det enda gångbara är att minska transportflödet på väg, trots konflikten med ekonomisk tillväxt och EU:s inre marknad.

Hur avser näringsministern verka för att transportsektorns utsläpp av koldioxid inom EU ska minska i enlighet med åtagandet i Kyotoprotokollet?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:789 besvarad av

den 12 april

Svar på fråga 1999/2000:789 om koldioxidutsläpp inom EU

Näringsminister Björn Rosengren

Birger Schlaug har frågat mig hur jag avser att verka för att transportsektorns utsläpp av koldioxid inom EU ska minska i enlighet med åtagandet i Kyotoprotokollet.

Till en början vill jag bara göra klart att transportsektorn enskilt inte har något specifikt åtagande i Kyotoprotokollet. Det är dock viktigt att arbete sker för att begränsa utsläppen inom alla sektorer, men avvägning bör göras för att det ska ske på ett kostnadseffektivt sätt.

Arbete har kontinuerligt skett för att motverka den negativa effekt trafikökningen kan få. Den transportpolitiska propositionen 1997/98:56 är ett led i detta på nationell nivå. Inom EU arbetar vi hårt för att främja miljövänligare transportsätt. Tydliga exempel på detta är arbetet med järnvägspaketet som antogs i rådet i december och arbetet med driftskompatibilitet på konventionella tåg som pågår just nu. Sverige har också medverkat till att den europeiska bilindustrin åtagit sig att minska bränsleförbrukningen på nya bilar med 25 % på några års sikt.

Strategin för integrering av miljöhänsyn och hållbar utveckling inom transportpolitiken antogs i oktober 1999 och dess första uppföljning är en prioriterad fråga under det svenska ordförandeskapet. I den fastslås bl.a. att koldioxidutsläppen är den främsta problematiken, där också behovet av ytterligare åtgärder är störst.

Det är för tidigt att säga att EU inte lyckas infria åtagandet i Kyotoprotokollet, dvs. att utsläppen av växthusgaser ska minska med 8 % till 2012. Det är i dagsläget tolv år kvar. Sverige är som andra länder i EU mycket medvetna om problematiken och svårigheterna och arbetar för att minska sina koldioxidutsläpp.

Enligt kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet 6914/00 om EU:s strategier och åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser, ser bilden lite mer hoppfull ut inför 2012 än Birger Schlaug framställer den.

Den parlamentariskt tillsatta Klimatkommittén avses lämna sitt betänkande den 14 april. De förslag till åtgärder som betänkandet innehåller, som säkerligen också innefattar transportsektorn, kommer självfallet att utgöra ett betydelsefullt underlag i det fortsatta arbetet med att begränsa koldioxidutsläppen.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.