Kliniska tester på barn

Skriftlig fråga 2019/20:333 av Carina Ståhl Herrstedt (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-11-07
Överlämnad
2019-11-08
Anmäld
2019-11-12
Svarsdatum
2019-11-20
Sista svarsdatum
2019-11-20
Besvarad
2019-11-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialminister Lena Hallengren (S)

 

Drygt 80 procent av alla cancerdrabbade barn överlever i dag, och överlevnaden har legat på ungefär samma nivå sedan 1990-talet.

För att rädda alla cancersjuka barn krävs nya läkemedel och behandlingar, och i dag sker flera nya upptäckter och ny teknik på området. Forskarna vet i dag hur vi kan aktivera kroppens eget immunsystem till att slå mot cancercellerna, och genom att ta ut och modifiera immunceller utanför kroppen skapar forskarna redan nu mördarceller som attackerar tumörcellerna. Med förfinade genetiska analysmetoder blir diagnoserna mer precisa och behandlingen kan anpassas bättre efter varje enskilt barn. Forskarna kan bygga antikroppar, läkarna kan reparera skador som uppstår efter sjukdom och behandling, och vården har blivit bättre på att ta hand om infektioner som tidigare varit livshotande.

Man allt ser inte ljust ut. I dag saknar många dödssjuka barn tillgång till de senaste behandlingarna. Barn exkluderas, därför att i de fall barnen får testa mediciner som står under utveckling så går det inte att sedan dra slutsatser om vad det är som fungerar och varför, eftersom barnet inte ingår i en klinisk studie för barn.

Vi alla vet att barn inte är små vuxna. Deras kroppar växer och svarar annorlunda på behandling, och för att kunna ge den allra mest effektiva och säkra behandlingen är kliniska tester på just barn absolut nödvändiga.

Det har historiskt sett ansetts oetiskt att testa mediciner på barn, och än i dag är vi försiktiga med förslag kring detta. Barn är delikata, sköra varelser under utveckling som vi inte i onödan vill utsätta för lidande och biverkningar. Genom att barn inte fått ingå i kliniska tester har det lett till att barnläkare får pröva sig fram med vuxenmedicin när de traditionella behandlingsmetoderna inte har verkat. Detta resulterar i att resultaten inte är vetenskapligt säkerställda, och under tiden dör barn av sin cancer. Det är genom tester som läkarna, under säkra förhållanden, kan ta reda på vad som fungerar. Det är viktigt att vi så småningom hittar nya mediciner som kan bli standardbehandling och som kan rädda fler barn till ett friskare liv. För detta krävs engagemang från samhälle och läkemedelsbolag och en vård som ger läkare och sjuksköterskor tid och möjlighet att forska. Förut ansågs det oetiskt att involvera barn i medicinska studier. Med dagens förutsättningar vore det oetiskt att inte göra det.

Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:

 

Vad tänker regeringen göra för att barn ska få involveras i medicinska studier och då främst när det gäller barncancer?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:333 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)




Svar på fråga 2019/20:333 av Carina Ståhl Herrstedt (SD)
Kliniska tester för barn

Carina Ståhl Herrstedt har frågat mig vad regeringen tänker göra för att barn ska få involveras i medicinska studier och då främst när det gäller barncancer.

Regeringen arbetar för att fler medicinska studier på barn ska möjliggöras i syfte att utveckla vården. Det kan vara en utmaning att hitta barn till kliniska prövningar. Ett sätt för att öka möjligheterna till kliniska tester på barn är att via nätverk mellan forskare lättare kunna identifiera fler patienter som kan ingå i kliniska prövningar. Ett annat sätt är att arbeta tillsammans i nätverk inom de nordiska länderna för att få ett tillräckligt antal barn som kan vara aktuella att ingå i studier.

Med stöd av Läkemedelsverket och Barnläkarföreningen har ett svenskt nätverk för klinisk läkemedelsforskning på barn (SwePedMed) bildats. SwedPedMed arbetar för att barn ska ha samma tillgång och rättighet till säkra läkemedel som vuxna bl.a. genom att försöka öka antalet kliniska studier på barn.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1901/2006 om läkemedel för pediatrisk användning syftar också till att förbättra läkemedelstillgången för barn. Till exempel ska alla företag som utvecklar nya läkemedel ges möjlighet att bedriva högkvalitativ forskning och utveckling av läkemedel till barn. EU-förordningen har haft positiva effekter på så sätt att det kommit fler nya och säkra läkemedel till barn. Samtidigt behöver mer göras. Kommissionen håller för närvarande på med en större översyn av regelverket. Jag avser följa det arbetet noga och verka för att förordningen kan ge bättre effekter för barn.

Sveriges cancervård ska vara i världsklass och cancerforskningen ska vara en integrerad del av vården. Detta ska givetvis även komma barnen till del.

Stockholm den 20 november 2019

Lena Hallengren

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.