Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

klimatinvesteringar i den svenska klimatstrategin

Skriftlig fråga 2004/05:792 av Ångström, Lars (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-01-26
Anmäld
2005-01-26
Besvarad
2005-02-02
Svar anmält
2005-02-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 26 januari

Fråga 2004/05:792

 av Lars Ångström (mp) till statsrådet Lena Sommestad om klimatinvesteringar i den svenska klimatstrategin

En beräkning från Svensk Fjärrvärme visar att kostnaden för att reducera koldioxidutsläpp via Klimpanslag till fjärrvärme uppgår till åtta öre per kilo om man slår ut effekten på 20 år. Det betyder att ett fortsatt investeringsstöd @ förutsatt motsvarande effektivitet @ med knappt 1 miljard om året i fem år till fjärrvärmens expansion skulle reducera de svenska utsläppen av växthusgaser med 4 %, motsvarande hela det svenska klimatmålet. Denna kostnad är låg, inte minst i ljuset av växthuseffektens effekter i form av kostsamma väderrelaterade katastrofer.

Klimpanslag används också till att främja biogas för fordon, energieffektivisering, fjärrkyla och andra projekt för att reducera utsläppen av växthusgaser.

Klimp är en fortsättning på LIP, lokala investeringsprogram, där staten 1998@2002 avsatte 6,2 miljarder kronor i bidrag. Naturvårdsverket anger att ca 1,5 miljarder av dessa medel inte kommer att utnyttjas. Dessa pengar kan öronmärkas och överföras till de av Energimyndigheten och Naturvårdsverket föreslagna bibehållna och utökade Klimpanslagen under år 2006@2008.

Jag vill fråga statsrådet:

Avser statsrådet att verka för att lokala klimatinvesteringsprogram blir en högprioriterad del i den svenska klimatstrategin och att de LIP-bidrag som inte utnyttjas i stället får användas till Klimpanslag?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:792 besvarad av

den 2 februari

Svar på frågorna 2004/05:792 om klimatinvesteringar i den svenska klimatstrategin och 793 utbetalning av bidrag till klimatinvesteringar

Statsrådet Lena Sommestad

Lars Ångström har frågat mig om jag avser att verka för att lokala investeringsprogram blir en högprioriterad del i den svenska klimatstrategin och att de lokala investeringsbidrag som inte utnyttjas i stället får användas till Klimpanslag.

De lokala investeringsprogrammen (LIP) och klimatinvesteringsprogrammen (Klimp) har sedan start 1998, varit en prioriterad del av Sveriges klimatstrategi. Investeringsprogrammen lägger en god grund för att klimatmålen kan nås både på kort och på lång sikt. De har också stor betydelse för miljöarbetet både på lokal och på nationell nivå. Sammantaget har riksdagen beslutat om 7,2 miljarder kronor för investeringsprogrammen under perioden 1998@2006.

Naturvårdsverket arbetar för närvarande med utvärderingar av de lokala investeringsprogrammen. Enligt Naturvårdsverkets senaste rapport är utsläppsminskningarna i projekten över förväntan. Efter 104 avslutade lokala investeringsprogram minskar koldioxidutsläppen med 700 000 ton per år jämfört med förväntade 540 000 ton.

Utvärderingarna av programmen visar förutom att de bidragit till att minska utsläppen av koldioxid, till att främja en energiomställning till förnybara bränslen, till att effektivisera och minska energianvändningen och till att minska mängden avfall till deponi. Både LIP och Klimp bidrar till en omställning av samhället i en mer hållbar riktning.

En fortsättning på Klimp föreslås i det underlag som lämnats till regeringen inför utvärderingen av klimatpolitiken. Detta är en mycket viktig fråga som regeringen avser att återkomma till i en särskild klimatproposition senare i vår. Jag noterar med glädje att Miljöpartiet prioriterar frågan om investeringsprogram.

Det är dock inte möjligt att direkt öronmärka och föra över outnyttjade medel från LIP-anslaget till Klimpanslaget på det sätt som Lars Ångström föreslår eftersom riksdagen beslutar om anslagen och dess ändamål.

Lars Ångström har också frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att kommuner och andra lokala aktörer ska få sina utlovade bidrag för lokala investeringsprogram och klimatinvesteringsprogram under 2005.

Det är korrekt att Naturvårdsverket har fått begränsningar i sitt regleringsbrev för 2005 i enlighet med den överenskommelse som gjorts mellan samarbetspartierna S, V och Mp. Utgiftsbegränsningen kan tyvärr innebära att det blir nödvändigt för Naturvårdsverket att skjuta upp vissa utbetalningar till efter årsskiftet 2005/06.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.