Svar på fråga 2020/21:540 av Robert Stenkvist (SD)
Kinesisk rekrytering av forskare i Sverige med tveksamma metoder
Robert Stenkvist har frågat mig om jag och regeringen tänker agera mot bakgrund av främmande makts tveksamma verksamhet med att rekrytera forskare i Sverige.
Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer, en ledande kunskapsnation och ett internationellt attraktivt land för investeringar i forskning och utveckling. Vid flera myndigheter bedrivs en omfattande och betydelsefull internationell verksamhet, inte minst vid universitet och högskolor, som är väsentlig för att Sverige ska kunna nå dessa mål. Samtidigt vet vi att det finns ett intresse från främmande makt för teknologi och kunskap som finns i Sverige. Det kan exempelvis röra sig om industrispionage och strategiska uppköp av svenska teknikföretag.
Robert Stenkvist påtalar utifrån en artikel i tidningen Universitetsläraren att Kina rekryterar forskare från västvärlden och Sverige med tveksamma men inte olagliga metoder. Som regeringen angav i sin skrivelse till riksdagen om arbetet i frågor som rör Kina (skr. 2019/20:18) har landet på kort tid blivit en global nyckelspelare inom forskning, innovation och teknologiutveckling och är en central aktör inom digitaliseringsutvecklingen i världen. Utländska gäststudenter, gästforskare och utvecklare ger värdefulla bidrag till svenska universitet, högskolor och företag i Sverige, så även de från Kina. Samarbeten med Kina på detta område innebär samtidigt särskilda utmaningar när det gäller etik, akademisk frihet och immaterialrättsskydd.
Det är centralt att i den samverkan som sker mellan svenska och kinesiska aktörer beakta de risker i ett nationellt säkerhets- och försvarsperspektiv som denna samverkan kan medföra, vare sig det handlar om företags- och innovationsinvesteringar, tekniskt samarbete, akademiskt utbyte och forskning eller annan form av samarbete mellan kinesiska och svenska aktörer. Ansvaret för samarbete med Kina inom forskning och utbildning, och för att inhämta relevant kunskap och hantera de utmaningar som följer vilar på lärosätena och det forskningsintensiva näringslivet.
I april 2019 trädde en ny säkerhetsskyddslag (2018:585) i kraft i Sverige, som gäller för utövare av säkerhetskänslig verksamhet. Den nya lagen är tydlig vad gäller riskbedömningar, klassificering av uppgifter och skyddsåtgärder för säkerhetskänslig verksamhet. Denna lag ska universitet och högskolor följa.
Universitet och högskolor behöver därför arbeta aktivt med dessa frågor och jag kommer noggrant att följa utvecklingen.
Stockholm den 25 november 2020
Matilda Ernkrans