Kårobligatoriet på stiftelsehögskolor
Skriftlig fråga 2009/10:888 av Damberg, Mikael (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2010-06-10
- Anmäld
- 2010-06-14
- Besvarad
- 2010-06-16
- Svar anmält
- 2010-06-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 10 juni
Fråga
2009/10:888 Kårobligatoriet på stiftelsehögskolor
av Mikael Damberg (s)
till statsrådet Tobias Krantz (fp)
Riksdagen har på regeringens förslag beslutat att upphäva obligatoriet i studentkårer och studentnationer från och med den 1 juli i år. Såväl Chalmers tekniska högskola som Högskolan i Jönköping – båda stiftelsehögskolor – har nu beslutat att deras studenter ska omfattas av kårobligatorium även efter att det avskaffats på de statliga högskolorna.
Mot bakgrund av vår kritik mot regeringens proposition, att obligatoriet avskaffas utan att studentinflytandet säkerställs, vill vi inte rikta kritik mot hur dessa högskolor agerat. De har troligen agerat utifrån vad lärosätena bedömer ligga i sina studenters intresse. Det är ändå på sin plats att fråga om regeringen anser att det är rimligt att så olika villkor för studenternas inflytande ska gälla beroende på lärosätets huvudman.
Regeringens proposition var inte helt tydlig gällande stiftelsehögskolorna. I propositionen angavs dock att de medel som staten skulle fördela till lärosätena som ersättning till studentkårerna även skulle komma stiftelsehögskolorna till del. Regeringens avsikt, att obligatoriet skulle avskaffas för alla landets studenter, gick inte att ta miste på.
Mot denna bakgrund önskar jag ställa följande fråga till statsrådet:
Anser statsrådet att det är förenligt med riksdagens beslut och med regeringens avsikt att kårobligatoriet behålls på stiftelsehögskolorna, eller avser statsrådet att inskränka stiftelsehögskolornas frihet att fatta denna typ av beslut?
Svar på skriftlig fråga 2009/10:888 besvarad av Statsrådet Tobias Krantz
Svar på fråga
2009/10:888 Kårobligatoriet på stiftelsehögskolor
Statsrådet Tobias Krantz
Mikael Damberg har frågat mig om jag anser att det är förenligt med riksdagens beslut och med regeringens avsikt att kårobligatoriet behålls på stiftelsehögskolorna, eller om jag avser att inskränka stiftelsehögskolornas frihet att fatta denna typ av beslut.
Studenternas möjlighet till inflytande över universitets och högskolors utveckling är en viktig förutsättning för utbildning av hög kvalitet. Det är min fulla övertygelse att studentkårer som bygger på frivilligt deltagande kommer att stärka och vitalisera studentinflytandet och även öka kårernas legitimitet. Studentinflytande säkras genom studenternas engagemang snarare än genom regleringar, bestämmelser och obligatoriskt föreningsmedlemskap.
Studenternas medverkan i lärosätets kvalitetsarbete, bland annat uttryckt genom rätten att vara representerade i olika organ inom universitetet eller högskolan, är av stor betydelse för utvecklingen av svensk högre utbildning. För att även efter att kårobligatoriet avskaffas möjliggöra en infrastruktur för studentinflytande i universitetens och högskolornas organ har regeringen i propositionen Frihet och inflytande – kårobligatoriets avskaffande (prop. 2008/09:154) därför gjort bedömningen att verksamheten bör stödjas med statsbidrag. Regeringen bedömde att även enskilda utbildningsanordnare med tillstånd att utfärda examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina bör få ta del av dessa medel för att främja studentinflytandet och utbildningens kvalitet.
En grundläggande uppgift för universitet och högskolor i ett demokratiskt kunskapssamhälle är att vara en självständig och kritiskt reflekterande kraft i samhällsutvecklingen. En konsekvens av att friheten ökar och den politiska styrningen minskar är att universitetens och högskolornas eget ansvar ökar. Organisatorisk mångfald var en bärande tanke i 1993 års högskolereform när de så kallade stiftelsehögskolorna inrättades. I dag bedrivs de fortfarande privaträttsligt med frihet att utveckla sin egen verksamhet. Enskilda utbildningsanordnare omfattades inte av det offentligrättsligt reglerade kårobligatoriet. Det har alltid stått dessa fritt att i avtal bestämma om deras studenter ska omfattas av en skyldighet att tillhöra en studentsammanslutning.
Regeringens uppfattning är att obligatoriskt föreningsmedlemskap är högst tvivelaktigt utifrån centrala demokratiska principer. Kårobligatoriets avskaffande är en principiellt viktig fråga. Jag avser att noga följa utvecklingen och vill inte utesluta att det finns anledning att återkomma till frågan.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.