Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Kärnkraftens pånyttfödelse

Skriftlig fråga 2007/08:1355 av Eriksson, Birgitta (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2008-06-12
Anmäld
2008-06-12
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2008-06-25
Svar anmält
2008-08-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 12 juni

Fråga

2007/08:1355 Kärnkraftens pånyttfödelse

av Birgitta Eriksson (s)

till miljöminister Andreas Carlgren (c)

I klimatkrisens och det stigande oljeprisets spår diskuteras nu åter kärnkraften som en ”ren” och billig lösning på energiförsörjningen i många länder. I dag finns 442 kärnkraftreaktorer världen över: 121 i Nordamerika, sex i Latinamerika, två i Sydafrika, 157 i Europa, 85 i Östasien (Kina, Sydkorea, Nordkorea och Japan), 16 i Sydasien (Indien och Pakistan) och 47 i forna Sovjetunionen. Totalt byggs för närvarande 28 nya reaktorer i världen: en i Latinamerika, fyra i Europa (bland annat ett i grannlandet Finland), sex i Östasien, åtta i Sydasien, sex i forna Sovjet och en i Mellanöstern. Ännu fler reaktorer är beställda, planerade eller föreslagna: 62 stycken är inplanerade eller beställda och ytterligare 160 föreslagna. De stora länderna är i fallande ordning Kina, Indien, Ryssland, USA, Japan, Sydafrika och Sydkorea. Av de totalt 250 reaktorer som byggs, beställs eller planeras så beräknas 168 vara i gång innan 2020. Och tittar man ännu längre fram så är planerna ännu större. År 2050 talas om närmare 1 000 nya reaktorer. Det är Asien som står för de mest omfattande utbyggnadsplanerna.

Genom vilka initiativ avser statsrådet att mota kärnkraftens utbyggnad inom EU och i världen?

Svar på skriftlig fråga 2007/08:1355 besvarad av Näringsminister Maud Olofsson

den 25 juni

Svar på fråga

2007/08:1355 Kärnkraftens pånyttfödelse

Näringsminister Maud Olofsson

Birgitta Eriksson har frågat miljöministern genom vilka initiativ han avser att mota kärnkraftens utbyggnad inom EU och i världen. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Birgitta Erikssons fråga ger intryck av att världen nu står inför en massiv utbyggnad av kärnkraften. Jag vill understryka att detta är en felaktig bild. Flertalet bedömare räknar med en blygsam utbyggnadstakt för kärnkraften i framtiden. Exempelvis räknar FN:s klimatpanel IPCC i sina prognoser med att kärnkraften år 2030 ska svara för 18 procent av den globala elproduktionen, jämfört med 16 procent år 2005. Det internationella energiorganet IAEA räknar i sitt basscenario i World Energy Outlook år 2006 med att andelen kärnkraft kommer att minska till 12 procent av elproduktionen år 2030. Enligt samma scenario kommer andelen förnybar energi i elproduktionen under perioden 2004–2030 att öka från 3 till 7 procent.

Det kraftfulla energi- och klimatpaket som nu förhandlas inom EU innebär att alla EU:s medlemsstater kommer att behöva vidta mycket aktiva åtgärder för att avsevärt öka andelen förnybar energi.

Samtidigt är en viktig princip för Sverige att varje land ska ha självbestämmanderätt över vilka energislag som används. Detta synsätt delas av övriga medlemsstater i EU och tillämpas även i andra internationella samarbeten. Däremot kommer den svenska regeringen att fortsätta att vara pådrivande för att minska de globala utsläppen av växthusgaser och för att ställa om världens energiförsörjning i en mer hållbar riktning.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.