Känslig infrastruktur

Skriftlig fråga 2018/19:50 av Lars Püss (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-01-28
Överlämnad
2019-01-28
Anmäld
2019-01-30
Svarsdatum
2019-02-06
Sista svarsdatum
2019-02-06
Besvarad
2019-02-06

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

 

I regeringsdeklarationen den 21 januari annonserade statsministern följande: "Vaksamheten ökas mot utländska försök att förvärva känslig infrastruktur".

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till försvarsminister Peter Hultqvist:

 

Vilka konkreta lagförslag avser ministern och regeringen att gå fram med för att förhindra olämpliga utländska förvärv av känslig infrastruktur?

Svar på skriftlig fråga 2018/19:50 besvarad av Försvarsminister Peter Hultqvist (S)



Fö2019/

00085/RS

Försvarsdepartementet

Försvarsministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2018/19:50 av Lars Püss (M)
Känslig infrastruktur

Lars Püss har frågat mig vilka konkreta lagförslag jag och regeringen avser att gå fram med för att förhindra olämpliga utländska förvärv av känslig infrastruktur.

Den säkerhetspolitiska situationen i Europa har över tid försämrats. Regeringen har sedan tidigare konstaterat behovet av en aktiv och sammanhängande totalförsvarsplanering. Skyddet av säkerhetskänslig verksamhet måste förbättras i hela samhället. Regeringen är medveten om de utmaningar som finns med utländska direktinvesteringar i känslig verksamhet. Under den föregående mandatperioden vidtogs flera åtgärder som innebär en ambitionshöjning avseende säkerhetsskyddet, däribland initiativ till en ny säkerhetsskyddslag.

I nu gällande säkerhetsskyddsförordning finns bestämmelser om informations- och anmälningsskyldighet för myndigheter som vill sälja verksamhet som är av betydelse för Sveriges säkerhet. Från och med den 1 april i år, när en ny säkerhetsskyddsförordning träder i kraft, införs en sådan skyldighet även för till exempel bolag.

Regeringen har också tillsatt en statlig utredning som har föreslagit att den som bedriver säkerhetskänslig verksamhet, till exempel ett bolag, som vill sälja verksamhet eller egendom som har betydelse för Sveriges säkerhet först måste vända sig till en tillsynsmyndighet för samråd (Kompletteringar till den nya säkerhetsskyddslagen, SOU 2018:82). Om tillsynsmyndigheten bedömer att försäljningen är olämplig från säkerhetsskyddssynpunkt föreslås myndigheten få besluta att försäljning inte får ske. Betänkandet remissbehandlas.

I slutet av förra året avslutades även förhandlingar om en EU-förordning som syftar till att inrätta en ram för granskning av utländska direktinvesteringar i EU. Förordningens inverkan analyseras för närvarande i Regeringskansliet.

Utifrån totalförsvarets intressen har regeringen vidare tillsatt Kommittén för förbättrat skydd för totalförsvarsverksamhet, en parlamentariskt sammansatt kommitté som bl.a. har i uppgift att kartlägga det regelverk som syftar till att skydda totalförsvarsverksamhet mot yttre hot. Kommittén ska i sitt arbete bedöma om det finns behov av författningsåtgärder vad gäller ansvarsförhållandet mellan staten, kommuner och enskilda och om det finns behov, med beaktande av den proportionalitetsbedömning som måste göras, av att föreslå åtgärder för att förebygga och hindra att väsentliga totalförsvarsintressen exponeras för risker i samband med överlåtelse och upplåtelse av viktigare infrastruktur som bedöms vara av väsentligt intresse för totalförsvaret. Det kan röra sig om infrastruktur såsom hamnar och flygplatser (dir. 2017:31). Kommittén ska redovisa sitt arbete under våren 2019.

Som redovisats har regeringen redan vidtagit en rad åtgärder avseende säkerhetsskydd m.m. Utifrån de förslag som lagts fram och kommer att läggas fram kommer regeringen även fortsättningsvis att arbeta aktivt med dessa viktiga frågor.

Stockholm den 6 februari 2019

Peter Hultqvist

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.