Kännedom om felaktigheter i Pisarapport

Skriftlig fråga 2020/21:2759 av Björn Söder (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-05-04
Överlämnad
2021-05-05
Anmäld
2021-05-06
Svarsdatum
2021-05-12
Sista svarsdatum
2021-05-12
Besvarad
2021-05-12

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utbildningsminister Anna Ekström (S)

 

Expressen har avslöjat innehållet i två hemliga Pisapromemorior där tjänstemän på Utbildningsdepartementet larmat internt om felaktigheter i Pisa 2018. Utbildningsminister Anna Ekström har trots detta hävdat att hon ”inte haft några uppgifter som skulle antyda att elever exkluderats på felaktiga grunder”.

I ett av dessa pm finns beräkningar där hela Sveriges redovisade uppgång i läsförståelse byts mot en nedgång. Det första pm:et är daterat den 4 december 2019, dagen efter att Pisaresultaten presenterades. Det andra pm:et är daterat den 1 oktober 2020, i samband med att OECD:s granskningsrapport av de svenska Pisaresultaten släpptes. Det var utbildningsministern som själv beställde granskningen. Pm:et inleds med ett resonemang om att OECD med den tillgängliga statistiken inte kan avgöra om Sverige följt reglerna i Pisa.

”Trots att Anna Ekström frågats ut av medier och i riksdagens kammare och utskott vid ett flertal tillfällen under det gångna året har hon inte vid något tillfälle nämnt felaktigheterna som pekas ut i dokumenten”, skriver Expressen.

Med anledning av detta vill jag fråga utbildningsminister Anna Ekström:

 

Hur förhåller sig ministerns uttalande om att hon inte har haft uppgifter om att elever har exkluderats på felaktiga grunder till de två promemoriorna som har tagits fram inom utbildningsdepartementet och varför är pm:en fortfarande hemliga?​

Svar på skriftlig fråga 2020/21:2759 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)

U2021/ 02537 Utbildningsdepartementet Utbildningsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:2759 av Björn Söder (SD)
Kännedom om felaktigheter i Pisarapport

Björn Söder har frågat mig hur mina uttalande om att jag inte har haft uppgifter om att elever har exkluderats på felaktiga grunder förhåller sig till de två promemoriorna som har tagits fram inom Utbildningsdepartementet och varför de fortfarande är hemliga.

PISA-undersökningen är – tillsammans med andra internationella kunskapsmätningar – ett relevant och viktigt instrument för att mäta elevers kunskaper. Därför behöver vi kunna lita på PISA:s resultat. Det har hela tiden varit känt att Sverige har haft en hög exkluderingsgrad i just PISA 2018. Det framgick redan när resultatet för PISA 2018 offentliggjordes.

De promemorior som frågeställaren nämner är underlag som jag begärt att tjänstemän inom Utbildningsdepartementet skulle ta fram inom ramen för departementets arbete med anledning av PISA 2018. En av dessa promemorior, som togs fram på mycket kort tid, innehöll en snabb analys av exkluderingsgraden. Frågetecken restes kring antalet exkluderade elever. Slutsatsen i promemorian var dock att PISA-studiens övergripande resultat kvarstod, det vill säga att resultatet i läsförståelse 2018 med stor sannolikhet fortsatt var statistiskt signifikant skilt från resultatet 2012.

Efter att interna promemorior med anledning av PISA 2018 tagits fram har Utbildningsdepartementet haft en dialog med Statens skolverk. Skolverket har, såväl i våra interna kontakter som externt i media, hela tiden varit tydliga med att de har följt riktlinjerna för genomförandet av PISA-undersökningen. OECD har bedömt den svenska graden av exkludering som acceptabel, och både Skolverket och OECD har bedömt att de svenska PISA-resultaten var tillförlitliga.

Utifrån Riksrevisionens rapport bedömer jag dock att det finns frågetecken kring PISA 2018, framförallt kring utrikes födda elevers resultat. Det gör mig bekymrad och jag drar slutsatsen att vi i högre utsträckning i nuläget och fram till nästa PISA-undersökning 2022 behöver luta oss mer mot andra internationella kunskapsstudier framför allt vad gäller just utrikes födda elevers kunskapsresultat.

Regeringen behöver kunna förlita sig på våra myndigheter. Det är Skolverket som ansvarar för genomförandet av PISA-undersökningen. Det är viktigt att varje skola i Sverige som deltar i PISA uppfattar reglerna från OECD på ett korrekt sätt så att vi i nästa PISA-undersökning får tillförlitlig information också vad gäller utrikes födda elevers kunskapsresultat. Regeringen har därför den 6 maj beslutat att ge Skolverket i uppdrag att förstärka sina insatser för att säkerställa ett högt deltagande i enlighet med gällande riktlinjer i den internationella kunskapsmätningen PISA 2022.

Det kan tilläggas att de interna promemorior som omnämns av frågeställaren utgjorde arbetsmaterial. Det är inte samma sak som att de är hemliga. Jag har valt att offentliggöra dem.

Stockholm den 12 maj 2021

Anna Ekström

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.