Kamp mot mässling i u-länder

Skriftlig fråga 2005/06:1297 av Ohlsson, Birgitta (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2006-03-24
Anmäld
2006-03-24
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2006-04-03
Svar anmält
2006-04-04

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 24 mars

Fråga 2005/06:1297 av Birgitta Ohlsson (fp) till statsrådet Carin Jämtin (s)

Kamp mot mässling i u-länder

Varje år dör uppemot en halv miljon individer globalt i mässlingen. Många är barn. Mässling är en av de mest smittsamma sjukdomar som finns och i praktiken alla barn som inte är immuna mot sjukdomen får den om de exponeras för viruset. Det sprids från människa till människa via mindre droppar i utandningsluften. Barn som lever i flyktingläger är särskilt utsatta för mässling på grund av trångboddhet, bristande hygienförhållanden, A-vitaminbrist och undernäring. För undernärda barn leder mässling ofta till döden. I en katastrofsituation är därför vaccination mot mässling en av de första insatserna för att stabilisera läget medicinskt. Vätska, näring och A-vitamintillskott är några behandlingsmetoder för den drabbade. Men framför allt kan vaccinationer förebygga mässling.

Vilka satsningar vad gäller svenskt bistånd avser statsrådet att föreslå för att bekämpa mässling i fattiga länder?

Svar på skriftlig fråga 2005/06:1297 besvarad av

den 3 april

Svar på frågorna 2005/06:1294 om kamp mot sömnsjuka i u-länder, 1295 om kamp mot dödlig diarré i u-länder, 1296 om kamp mot global tuberkulos, 1297 om kamp mot mässling i u-länder och 1298 om kamp mot malaria i u-länder

Utrikesminister Carin Jämtin

Jag delar helt Birgitta Ohlssons bedömning att de fem sjukdomar hon tar upp i sina frågor alla är angelägna i kampen mot fattigdom och för utveckling. Jag väljer att besvara frågorna i ett gemensamt svar.

Trots att världen i dag i stor utsträckning har kunskap och resurser att bekämpa sjukdomarna är de fortsatt ett allvarligt hot mot utvecklingen i fattiga länder.

Regeringen fortsätter att vidta åtgärder för att ytterligare bidra till den globala bekämpningen av dessa och andra smittsamma sjukdomar. Den kraftfulla biståndssatsning på dessa fattigdomssjukdomar som regeringen aviserade hösten 2004 har nu kommit i gång.

Regeringens särskilde utredare, professor Bjarne Bjorvatn, överlämnade sitt betänkande (SOU 2005:107) den 14 oktober 2005. Med utgångspunkt i betänkandet antog regeringen den 21 december 2005 en strategisk handlingsplan för Sveriges bidrag till den globala bekämpningen av smittsamma sjukdomar. I enlighet med handlingsplanen har regeringen anvisat medel om sammanlagt omkring en halv miljard kronor till både ökade, redan påbörjade och nya insatser.

Ett strategiskt viktigt angreppssätt är att inte endast fokusera på enskilda sjukdomar, utan att skapa bättre förutsättningar för fattiga länder att förebygga, lindra och bota dessa. Forskningen har en central roll i det arbetet. Det är ofta nödvändigt med sektoröverskridande arbete, till exempel vad gäller zoonoser (djursjukdomar) som förorsakar sjukdom också hos människor, bristande tillgång till rent vatten och sanitet med mera. Fungerande hälsosystem är en förutsättning för såväl behandling som för stora delar av det förebyggande arbetet.

Regeringens inställning är att såväl våra multilaterala som bilaterala biståndskanaler behövs i genomförandet av den strategiska handlingsplanen. Sida har ett uppdrag att redovisa hur man inom sitt mandat ska genomföra handlingsplanen. Det rör sig om globala och regionala insatser samt olika insatser i samarbetsländer, utifrån de prioriteringar och strategier dessa länder har vad gäller hälsofrågor. Medel kan överföras till andra svenska myndigheter för att stärka deras globala samarbete. Bidrag till berörda internationella organisationer ökar.

I samband med den påfyllnadsprocess som ägde rum år 2005 för Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) ställde de deltagande länderna upp som ambition att fonden ska stå för 40@50 % av det globala finansieringsbehovet vad gäller kampen mot tuberkulos och malaria (och 20 % för hiv/aids). Med tanke på att resultatet av påfyllnadsprocessen under 2005 inte nådde målet torde den verkliga finansieringen dock snarare motsvara ca 30 % av de behov som identifierats av Världshälsoorganisationen (WHO) vad gäller tuberkulos och malaria. Sverige utlovade i påfyllnaden till Globala fonden 1 miljard kronor för åren 2006@07, varav 600 miljoner kronor utbetalas 2006, och fortsätter sin särskilda satsning på hiv/aids.

Regeringen är en av initiativtagarna till en innovativ mekanism (IFFIm) för tidig och långsiktig finansiering av ökade insatser genom den så kallade globala alliansen för vacciner och immunisering (GAVI). Inom ramen för det samarbetet kommer GAVI bland annat att följa upp tidigare investeringar mot mässling med ett program som på fem år ska minska antalet dödsfall i mässling från drygt en halv miljon barn till färre än 180 000. Det svenska samarbetet med GAVI fortsätter också med bilateralt stöd. Det är ett viktigt komplement till stöd för genomförandet av den globala gemensamma strategin för vacciner och immunisering som antogs av WHO och Unicef förra året.

Till slut vill jag också framhålla att smittsamma sjukdomar är ett globalt hot. Samtidigt som regeringen höjer sin beredskap inför hotet av en influensapandemi värnar regeringen om att våra samarbetsländer får stöd i det globala arbetet att motverka nya pandemier och lindra deras effekter. Sverige har utlovat 70 miljoner kronor till insatser mot den aktuella fågelinfluensan. Det bidraget kanaliseras till största delen genom olika FN-organ. Det finns också en beredskap att ta emot begäran om hjälp från samarbetsländer att bygga kapacitet för övervakning, laboratoriearbete med mera.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.