Jordskredssäkring

Skriftlig fråga 2018/19:471 av Jimmy Ståhl (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-04-01
Överlämnad
2019-04-02
Anmäld
2019-04-03
Svarsdatum
2019-04-10
Sista svarsdatum
2019-04-10
Besvarad
2019-04-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

 

Vid ett möte hos Länsstyrelsen i Västra Götaland den 25 mars diskuterades infrastrukturen i och runt Göta älv. Sverigedemokraterna har tidigare motionerat om att delar av älven, främst runt Lilla Edet, är instabila och består av kvicklera som lätt kan komma i rörelse och resultera i jordskred. Nyheterna har nu uppmärksammat att villaägare och kommuner som ligger utmed älven kan få bidrag med upp till 70 procent av kostnaden för att jordskredssäkra marken, ett bidrag som knappt utnyttjats då det upplevs alltför dyrt för både den enskilde och för kommunerna. 

Sjöfarten är beroende av älven och slussar för att bedriva inlandssjöfart, sjöfart som har en stor potential att kunna frakta stora volymer gods mellan Vänern och Göteborg. Det som oroar oss sverigedemokrater är att om en alltför stor kostnad läggs på enskilda villaägare och små kommuner finns det en risk att de väljer att inte jordskredsäkra eftersom kostnaden blir för stor. Om skredsäkring inte utförs finns risken att infrastrukturen får stora problem och att flera kommuner nedströms får problem med vattenförsörjningen. 

Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth

 

Kan ministern se över möjligheten att staten tar hela ansvaret och kostnaden för att säkra upp infrastrukturen i och runt Göta älv?

Svar på skriftlig fråga 2018/19:471 besvarad av Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)



M2019/

00839/Kl

Miljödepartementet

Miljö- och klimatministern samt vice statsministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2018/19:471 av Jimmy Ståhl (SD)
Jordskredssäkring

Jimmy Ståhl har frågat infrastrukturministern om han kan se över möjligheten att staten tar hela ansvaret och kostnaden för att säkra upp infrastrukturen i och runt Göta älv.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

I budgetpropositionen för 2018 gjorde regeringen en särskild satsning för delfinansiering av skredsäkringsåtgärder längs Göta älv. Konkreta åtgärder för skredsäkring kan nu göras i större omfattning längs älven. Satsningen kommer att vara till stor nytta för kommuner och enskilda fastighetsägare som annars riskerar att få bära hela kostnaden för sådana åtgärder. Riskerna för ras och skred längs älven är stora redan i dagens klimat, men med en ökad nederbörd och en ökad avrinning ökar riskerna betydligt. Detta beskrevs i Göta älvutredningen 2009–2012.

Statens geotekniska institut (SGI) får 115 miljoner kronor i anslag 2019 för att leda en delegation för Göta älv och för att delfinansiera åtgärder som minskar sannolikheten för ras och skred i älvdalen. I delegationen ingår representanter från sex kommuner längs älven samt från länsstyrelserna i Västra Götaland och Värmland, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Sjöfartsverket, Trafikverket, Vattenfall Vattenkraft AB samt SGI. Delegationen tar ställning till vilka praktiska, geotekniska åtgärder i den skredkänsliga älvdalen som ska prioriteras och delvis finansieras av staten.

Utgångspunkten vid statliga bidrag till riktade åtgärder i kommuner är delfinansiering. Kommunerna får därigenom ett tydligt incitament att integrera klimatanpassningsåtgärder i den kommunala samhällsbyggnads- och planprocessen men även att prioritera de viktigaste åtgärderna.

Regeringen har förståelse för att det finns utmaningar för kommunerna att komma igång med arbetet. Det tar bland annat tid att göra utredningar och miljötillståndsprövningar och det kan därför dröja innan medlen kan utnyttjas i sin helhet. Som jämförelse kan nämnas ett liknande anslag där kommuner kan söka ersättning för åtgärder som vidtas för att förebygga jordskred och andra naturolyckor, med upp till 60 procents statlig delfinansiering. Detta anslag som funnits under en längre tid har en hög utnyttjandegrad.

Att regeringen gör en särskild satsning på Göta älv beror på att klimatanpassningsåtgärderna som behövs avser ett stort område som omfattar flera kommuner eller län, innebär skydd av områden av nationellt intresse eller omfattande åtgärder som överstiger kommunens betalningsförmåga inom rimlig tidsperiod.

Åtgärder för skredsäkring av Göta älv kan få upp till 70 procents statlig delfinansiering och är därmed en stor satsning från staten. Att skredsäkra området längs Göta älv är en mycket viktig och omfattande uppgift. Delegationen för Göta älv och flera berörda kommuner har nyligen inlett sitt arbete. Regeringen följer noga utvecklingen för att se att medlen ska komma till användning på bästa sätt.

Stockholm den 10 april 2019

Isabella Lövin

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.