Till innehåll på sidan

Jordbruksverkets utbetalningar av EU-medel

Skriftlig fråga 2017/18:1585 av Christian Holm Barenfeld (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2018-07-17
Överlämnad
2018-07-18
Sista svarsdatum
2018-08-01
Svarsdatum
2018-08-07
Besvarad
2018-08-07
Anmäld
2018-08-09

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

 

Det fina vädret och den långa torra våren och sommaren har inneburit att bönder såväl här i Värmland som i övriga landet kommer att drabbas av små skördar, vilket leder till mindre produktion för försäljning till förädling såväl som till foder till betesdjur, vilket i sin tur för med sig att slakten av djuren ökar dramatiskt. Får man tag i foder sker detta ofta till högre priser, vilket medför lägre marginaler.

Denna situation påverkar givetvis lantbruksföretagarnas ekonomi och resultat negativt. Därtill vet vi att många lantbrukare fortsatt inte har fått sina berättigade EU-medel från Jordbruksverket utbetalda sedan tidigare år, vilket försätter många i besvärliga situationer likviditetsmässigt.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Sven-Erik Bucht:

 

Har statsrådet för avsikt att verka för att få till stånd en skyndsam utbetalning av de ännu ej utbetalade EU-medlen och därtill försöka tidigarelägga utbetalningen av innevarande års utbetalningar av EU-medel för att stärka lantbrukarnas situation och likviditet?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:1585 besvarad av Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)



N2018/04082/HL

N2018/04189/HL

Näringsdepartementet

Landsbygdsministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2017/18:1566 av Sten Bergheden (M) Torkans effekter på lantbrukarnas likviditet och 2017/18:1585 av Christian Holm Barenfeld (M) Jordbruksverkets utbetalningar av EU-medel

Sten Bergheden har frågat mig om jag avser på något sätt försöka skynda på de ännu inte utbetalade och sena EU-utbetalningarna samt att försöka tidigarelägga årets EU-utbetalningar för att om möjligt minska de likvida påfrestningarna för landets lantbrukare. Christian Holm Barenfeld har frågat mig om jag har för avsikt att verka för att få till stånd en skyndsam utbetalning av de ännu ej utbetalade EU-medlen och därtill försöka tidigarelägga utbetalningen av innevarande års utbetalningar av EU-medel för att stärka lantbrukarnas situation och likviditet.

Vi har ett extremt väder i Sverige i år som påverkar växtodlingen och fodertillgången negativt. Regeringen följer situationen och har en nära dialog med Statens jordbruksverk och näringen för att följa upp de utmaningar som situationen innebär och har annonserat och vidtagit åtgärder som kan underlätta lantbrukarnas svåra situation.

Den oroväckande och allvarliga utvecklingen med värme som vi sett i år är någonting vi i framtiden kommer få se allt oftare på grund av klimatförändringarna. Därför har regeringen beslutat att inrätta ett nationellt expertråd för klimatanpassning vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. Rådet ska ta fram underlag som ska ligga till grund för det nationella arbetet med klimatanpassning kommande år. Regeringen har även mer än fördubblat miljö- och klimatbudgeten denna mandatperiod vilket är viktigt för att i framtiden kunna arbeta förebyggande för att undvika situationer som den vi har haft i år.

För att motverka svenska lantbrukares förväntade problem med likviditeten har Statens jordbruksverk bland annat ansökt hos Europeiska kommissionen om att betala ut höjt förskott för stöd finansierade genom landsbygdsprogrammet 2014–2020. I och med att kommissionen öppnat upp för denna möjlighet kan Statens jordbruksverk i höst betala ut förskott av en högre andel av exempelvis betesmarksersättning, ersättning för ekologisk produktion och kompensationsstöd.

Angående frågan om skyndsam utbetalning av ännu ej utbetalade EU-medel gäller sedan tidigare att Statens jordbruksverk ska sträva efter att utbetalningarna av EU-medel kan betalas ut så tidigt som regelverket tillåter. Det framgår av myndighetens regleringsbrev. För att klara den uppgiften har regeringen tillfört myndigheten medel. Myndigheten tillfördes 20 miljoner kronor årligen för 2016, 2017 och 2018. Vidare tillfördes myndigheten ytterligare 60 miljoner kronor årligen för 2017 och 2018. Regeringen beräknade i budgetpropositionen för 2017 att anslaget bör förstärkas med 60 miljoner kronor även 2019 och 2020. Regeringens bedömning är att myndigheten har de resurser som behövs.

Stockholm den 7 augusti 2018

Sven-Erik Bucht

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.