Till innehåll på sidan

Jävsförhållande vid rådgivning till regeringen

Skriftlig fråga 2011/12:447 av Jansson, Eva-Lena (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2012-03-02
Anmäld
2012-03-12
Besvarad
2012-03-14
Svar anmält
2012-03-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 2 mars

Fråga

2011/12:447 Jävsförhållande vid rådgivning till regeringen

av Eva-Lena Jansson (S)

till statsminister Fredrik Reinfeldt (M)

Nyligen har det uppmärksammats att ett vinstdrivande vårdföretag är till salu och attledningen för företaget har bonusavtal som innebär mångmiljonbelopp till flera av toppcheferna. Företaget är högt värderat vilket förmodligen bygger på att man verkar inom ett område där det är medborgarna som nästan uteslutande står för finansieringen genom skattemedel. Företagets koncernchef är en av regeringens rådgivare i frågor som berör vinstdrivande vårdföretags intressen inom den gemensamt finansierade vården och omsorgen.

En aspekt som inte går att komma ifrån är huruvida regeringens politik, som utformats på grundval av ideologiskt ställningstagande och råd, kommit att påverka värdering av vinstdrivande vårdföretag och dess möjlighet att expandera. Att vinstdrivande vårdföretag i dag gör stora vinster kan i flera fall härledas till den politik som regeringen aktivt bedriver.

Min fråga till statsminister Reinfeldt är följande:

Har statsminister Reinfeldt analyserat den eventuella risken för jävsförhållande i samband med att regeringen utsett politiska rådgivare från vinstdrivande vårdföretag?

Svar på skriftlig fråga 2011/12:447 besvarad av Näringsminister Annie Lööf

den 14 mars

Svar på frågorna

2011/12:447 Jävsförhållande vid rådgivning till regeringen

2011/12:458 Neutralitet i Välfärdsutvecklingsrådet

Näringsminister Annie Lööf

Agneta Luttropp har frågat socialministern hur han avser att säkerställa att medlemmarna i Välfärdsutvecklingsrådet agerar neutralt och i en anda av öppenhet och transparens. Eva-Lena Jansson har frågat statsministern om han har analyserat den eventuella risken för jävsförhållanden i samband med att regeringen utsett poliska rådgivare från vinstdrivande företag. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågorna.

Välfärdsutvecklingsrådet, som inrättades i maj 2010, ska bidra med kunskap, erfarenhet och förslag för förbättring av förutsättningarna för valfrihet, entreprenörskap och innovativt företagande, ökat inflytande för medborgare, ökad kvalitet samt utveckling av vård- och omsorgssektorn.

Rådets arbete ska ge en helhetsbild av sektorn och ett så stort kunskapsunderlag som möjligt. Det har därför varit nödvändigt för regeringen att samla en mångfald av engagerade representanter i rådet, som kan bidra med egna erfarenheter från olika delar av välfärdsområdet och olika verksamhetsformer. I rådet ingår 24 experter som representerar olika typer av utförare, kommuner samt bransch- och personalorganisationer med erfarenhet av företagande och idéburen verksamhet inom välfärdsområdet.

Rådet har valt att koncentrera sig på ett par större frågeställningar, exempelvis innovationer, arbetskraft, ersättningssystem, samverkansfrågor, kvalitetsregister, brukarperspektiv, upphandlingsmodeller och kommunernas roll. Rådet har skriftligen redovisat sina förslag till regeringen. Jag utgår ifrån att både Eva-Lena Jansson och Agneta Luttropp har tagit del av rådets första rapport till regeringen, som kan laddas ned rån regeringens hemsida. En andra rapport väntas i april och en slutrapport i december i år.

En naturlig och nödvändig del i regeringens arbete är att på olika sätt föra dialog, samverka och ta in förslag från aktörer och intressenter innan beslut tas. Regeringen kommer att behandla rådets förslag enligt ordinarie arbetssätt och inom ramen för befintliga processer och insatser. Rådet deltar inte i förberedelser av beslut. Risken för jävsförhållanden föreligger lika lite för rådet som helhet eller för enskilda rådsmedlemmar, som för andra utredningar, dialogforum och referensgrupper.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.