Israeliska krigsförbrytelser
Skriftlig fråga 2008/09:1089 av Sachet, Ameer (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2009-07-21
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Anmäld
- 2009-08-13
- Besvarad
- 2009-08-18
- Svar anmält
- 2009-08-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 21 juli
Fråga
2008/09:1089 Israeliska krigsförbrytelser
av Ameer Sachet (s)
till utrikesminister Carl Bildt (m)
Den israeliska attacken ”Gjutet bly” på Gazaremsan våren 2009 kan nu summeras, och vittnesmålen från denna tecknar en skrämmande bild inför framtiden. Enligt en FN-rapport dödades under kriget 1 434 palestinier, varav 235 var stridande. Bland de döda fanns 288 barn och 121 kvinnor. Av 5 303 skadade palestinier var 1 606 barn och 828 kvinnor. Det beräknas att ungefär 21 000 bostäder förstördes; antingen blev de totalförstörda eller allvarligt skadade. 13 israeler dödades under konflikten, därav 3 civila. 4 av de dödade soldaterna dödades av misstag av de egna.
I juli 2009 rapporterade den israeliska organisationen Shovrim Shtika (Bryt tystnaden) att soldaterna hade order att betrakta alla invånare, civila såväl som militära, som fiender. Anledningen skulle vara att minimera Israels egna förluster för att på så sätt behålla stödet för aktionen hos den egna befolkningen. Rapporten är baserad på 700 soldaters vittnesmål. Inga precisa eldgivningsregler gavs, och inga klara direktiv för behandling av civila i stridszonen förekom. Flera soldater har gett livfulla exempel på den officiellt sanktionerade brutaliseringen, till exempel hur palestinska civila använts som levande sköldar, alltså skickats in i byggnader före soldaterna för att dra på sig eventuell eld. Hamas styre på Gazaremsan är brutalt, och raketattackerna mot civila mål i Israel kan inte försvaras. Attacker som ”Gjutet bly” förstärker dock snarare än försvagar Hamas ställning i Gaza.
Vilka initiativ avser utrikesministern att ta via EU-ordförandeskapet för att politiskt och militärt ansvariga för krigsförbrytelserna i Gaza ställs till ansvar?
Svar på skriftlig fråga 2008/09:1089 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt
den 18 augusti
Svar på frågorna
2008/09:1089 Israeliska krigsförbrytelser
2008/09:1091 Krigsförbrytartribunal för Palestina
Utrikesminister Carl Bildt
Ameer Sachet har frågat mig vilka initiativ jag avser att vidta via EU-ordförandeskapet för att politiskt och militärt ansvariga för krigsförbrytelserna i Gaza ställs till ansvar, samt om jag avser att genom EU-ordförandeskapet ta initiativ till en krigsförbrytartribunal för Palestina eller någon annan form av rättsligt forum som kan registrera, bedöma och kräva åtgärder mot krigsförbrytelser i Palestina. Jag besvarar båda frågorna i ett sammanhang.
En central skyldighet inom den internationella humanitära rätten (IHL) är att utreda eventuella krigsförbrytelser och ställa ansvariga till svars. I första hand är det parterna själva som har denna skyldighet. I andra hand, om parterna saknar möjlighet, kan det internationella samfundet bistå genom att tillsätta en internationell utredning.
Redan under den pågående väpnade konflikten framhöll Sverige vikten av att klarlägga eventuella brott mot IHL och de mänskliga rättigheterna. Det kan konstateras att flera utredningar tillsatts. Israels försvarsmakt har genomfört ett antal, dock huvudsakligen interna, sådana.
Därtill har FN:s råd för mänskliga rättigheter också tillsatt en undersökningskommission som väntas presentera en rapport i september 2009. Denna kommission ska undersöka båda parternas eventuella brott mot IHL och de mänskliga rättigheterna under konflikten.
FN genomförde också en intern utredning, den så kallade Board of Inquiry, vars uppdrag var att utreda skador och dödsfall i anslutning till FN:s anläggningar och verksamhet. För närvarande finns därutöver inga planer om att upprätta någon form av tribunal för de palestinska områdena.
Det är viktigt att brott mot IHL utreds. Det internationella samfundet förväntar sig att parterna uppfyller sin folkrättsliga skyldighet att utreda och utkräva ansvar för eventuella brott mot IHL. Sverige och EU delar denna förväntan.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.