Till innehåll på sidan

Islamism i regeringens demokratifirande

Skriftlig fråga 2020/21:2716 av Jonas Andersson i Linghem (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-04-29
Överlämnad
2021-04-29
Anmäld
2021-04-30
Svarsdatum
2021-05-12
Sista svarsdatum
2021-05-12
Besvarad
2021-05-12

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

 

För att fira att det i år är 100 år sedan både män och kvinnor för första gången fick rösta i val till riksdagen så genomför regeringen en särskild satsning. Inom ramen för denna har regeringen bland annat tillsatt kommittén Demokratin 100 år, som har i uppdrag att 2018–2021 planera, samordna och genomföra en rad insatser för en stark demokrati. Under rubriken ”Vår demokrati – värd att värna varje dag” samlas insatser på området, vilket inkluderar att få olika samhällsaktörer att skriva under ett slags deklaration för en stark demokrati, där undertecknande aktörer genom det ansluter sig till ett antal värderingar som man kopplar till en stark demokrati.

Nyhetskanalen Riks avslöjade i slutet av april att medialt omtalade islamister genom organisationen Förenade Islamiska Föreningar i Sverige (FIFS) är delaktiga i regeringens demokratisatsning. FIFS har genom sin ordförande undertecknat den nämnda demokratideklarationen, vilket både med bild och text stoltseras med på hemsidan för ”Vår demokrati – värd att värna varje dag”, en hemsida som har Regeringskansliet som avsändare.

SVT Nyheter Stockholm rapporterade i maj 2016 om att den nuvarande ordföranden för FIFS har kopplingar till islamistiska Muslimska brödraskapet, bland annat genom att han 2012 gjorde praktik för Frihets- och rättvisepartiet i Egypten, ett parti med starka band till brödraskapet. Ordföranden har vidare på Twitter uttryckt stöd för Turkiets president Erdoğan och skrivit positivt om islamism enligt SVT-rapporteringen. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har dessutom, när man 2018 fattade beslut om att avslå Sveriges Unga Muslimers (SUM) ansökan om statsbidrag, använt sig av uttalanden från ordföranden som skäl för att avslå ansökan med hänvisning till att hans uttalanden inte är förenliga med demokratins idéer. Det ska utöver detta även tilläggas att ordföranden i fråga även har haft kommunala uppdrag som förtroendevald för Miljöpartiet i Solna.

En organisation med en ordförande som har omfattande kopplingar till islamism i allmänhet, och Muslimska brödraskapet i synnerhet, lyfts alltså fram som en aktör som bidrar till regeringens demokratiarbete i firandet av ett betydelsefullt svenskt demokratijubileum. Undertecknad anser att detta är mycket anmärkningsvärt och att det allvarligt skadar trovärdigheten i regeringens demokratisatsning.

Med anledning av detta vill jag fråga kultur- och demokratiminister Amanda Lind:


Vilka åtgärder vidtar ministern för att demokratifirandet inte ska bidra till att legitimera islamism i det svenska samhället?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:2716 besvarad av Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)


Svar på fråga 2020/21:2716 av Jonas Andersson i Linghem (SD) Islamism i regeringens demokratifirande

Jonas Andersson i Linghem har frågat mig vilka åtgärder jag vidtar för att demokratifirandet inte ska bidra till att legitimera islamism i det svenska samhället.

Den 9 april i år skrev Förenade Islamiska Föreningar i Sverige (FIFS) under Kommittén Demokratin 100 års deklaration för en stark demokrati och blev därmed en av cirka 160 myndigheter, kommuner, regioner, organisationer, föreningar, stiftelser och företag som ställer sig bakom ett antal viktiga demokratiska strävanden och principer. FIFS är en riksorganisation för 52 muslimska församlingar runt om i Sverige. Organisationen grundades 1974 och är ett statsbidragsberättigat samverkansorgan.

Alla aktörer som undertecknar deklarationen tar ställning för människors lika värde, de grundläggande fri- och rättigheterna och rättsstatens principer och tar avstånd från diskriminering, extremism, främlingsfientlighet, korruption och rasism.

Vidare åtar sig alla aktörer som undertecknar deklarationen att bidra till att demokratin står sig stark genom att verka för att fler får en god kunskap och medvetenhet om det demokratiska systemet, arbeta för att fler deltar aktivt och står upp för demokratin, och bidra till ett samtalsklimat som kännetecknas av öppenhet och respekt.

Att skriva under demokratideklarationen ska ses som ett frivilligt åtagande av respektive aktör. Deklarationen är inget juridiskt bindande avtal och det finns inte någon särskild finansiering eller ekonomiskt stöd kopplad till undertecknandet.

Mot denna bakgrund anser jag inte att ett undertecknande av demokratikommitténs deklaration bidrar till att legitimera islamism eller någon annan politisk inriktning. Att en organisation som i huvudsak är engagerad i trossamfundsfrågor väljer att stärka sitt engagemang för demokratin och att tydligt kommunicera detta mot omvärlden ser jag som positivt och ingenting som föranleder särskilda åtgärder från min sida.

Stockholm den 12 maj 2021

Amanda Lind

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.