invandrare och lån
Skriftlig fråga 2001/02:389 av Hägg, Carina (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-12-10
- Besvarad
- 2001-12-19
- Anmäld
- 2002-01-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 10 december
Fråga 2001/02:389
av Carina Hägg (s) till finansminister Bosse Ringholm om invandrare och lånFredagen den 30 november hade Svenskt näringsliv bjudit in till seminarium under rubriken Ett öppet Sverige @ mångfalden berikar. Ett tydligt problemområde som pekades ut som hinder för invandrares nyföretagande var kontakten med banker. Något som Internationella Företagarföreningen länge har påtalat, inte minst i direkta kontakter med banker och bankföreningen. Frågan behandlades i utredningen Invandrare som företagare, SOU 1999:49, lika möjligheter för tillväxt och otillbörlig särbehandling. Man kan också konstatera att bankerna har bristande kulturkompetens och kontaktytor vad gäller invandrargrupper. Till detta kommer att bankerna inte är intresserade av små lån till servicenäringen. Här borde såväl bankernas som samhällets instrument ses över. Är företagsidén bedömd som bärkraftig är det även ur samhällssynpunkt viktigt att lån kan ges till nyföretagande oberoende av födelseort. Banklagsstiftningen, nyföretagarfrågor, integration och diskriminering hänger ihop men har olika hemvist ansvarsmässigt. Behov av samordning finns och fler kommuner behöver ta ansvar för att en dialog mellan berörda parter kommer i gång lokalt. Invandrare ska inte drabbas av otillbörlig särbehandling.
Min fråga är vilka åtgärder finansminister Bosse Ringholm tänker vidta för att personer med invandrarbakgrund som söker lån inte ska drabbas av otillbörlig särbehandling.
Svar på skriftlig fråga 2001/02:389 besvarad av
den 19 december
Svar på fråga 2001/02:389 om invandrare och lån
Finansminister Bosse Ringholm
Carina Hägg har frågat mig om vilka åtgärder jag tänker vidta för att personer med invandrarbakgrund som söker lån inte ska drabbas av otillbörlig särbehandling.
I dag gällande lagstiftning för banker och kreditmarknadsföretag har bestämmelser om under vilka förutsättningar krediter får beviljas. I bankrörelselagen (1987:617) anges att kredit får beviljas endast om låntagaren på goda grunder kan förväntas fullgöra låneförbindelsen. Dessutom krävs betryggande säkerhet i fast eller lös egendom eller i form av borgen. Banken får dock avstå från sådan säkerhet, om den kan anses obehövlig eller om det annars föreligger särskilda skäl att avstå från säkerhet. För kreditmarknadsföretagen finns en motsvarande bestämmelse, dock utan krav på säkerhet.
Banklagskommittén har i sitt huvudbetänkande Reglering och tillsyn av banker och kreditmarknadsföretag (SOU 1998:160) föreslagit bl.a. att kreditprövningsbestämmelsen för banker avskaffas. I stället föreslås nya bestämmelser om hur banker ska organisera sin kreditprövning för att kunna ha ett tillräckligt beslutsunderlag för att bedöma risken med att bevilja krediten. Kommitténs förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet. En proposition är planerad till hösten 2002.
Ett särskilt problem för personer som nyligen invandrat till Sverige är svårigheten att bedöma deras återbetalningsförmåga eftersom det saknas historiska uppgifter i Sverige om denna förmåga. Historiska data är mycket värdefulla för bedömningen av en persons betalningsförmåga.
Invandrare etablerar ofta företag i branscher med relativt sett låg lönsamhet. Detta medför att de, liksom personer födda i Sverige, har svårare att erhålla krediter än företagare som verkar i branscher med hög lönsamhet. Om många invandrare arbetar inom samma bransch kan de uppleva att det är deras bakgrund och inte branschen som sådan som inverkar på tillgången på krediter. Skulle en bank diskriminera någon på grund av dennes ras, hudfärg, etniska eller nationella ursprung eller trosbekännelse genom att inte gå honom eller henne tillhanda på de villkor som tillämpas i förhållande till andra, kan dock banken dömas för olaga diskriminering enligt lagen (1994:134) mot etnisk diskriminering (16 kap. 9 § brottsbalken).
Svenska Bankföreningens arbetsutskott @ som består av företrädare för de fyra största bankerna @ uttalade för två år sedan en strävan efter ökade och förbättrade kontakter med invandrare för att möjliggöra ett ökat företagande bland dessa personer. För att förbättra servicen till personer med utländsk bakgrund har några banker redan påbörjat ett arbete, bl.a. för förbättrad utbildning genom att ta in frågor i utbildningen såsom "problemställningar vid kreditgivning till invandrare". Även de bankanställdas största fackliga organisation, Finansförbundet, har uttalat sitt stöd för ökad utbildning och andra åtgärder för ökad kunskap om personer med utländsk bakgrund för att dessa gruppers möjligheter att nyttja de finansiella institutens tjänster ska förbättras.
Låt mig avslutningsvis påpeka att det i dag är upp till tre gånger vanligare att driva företag bland vissa invandrargrupper än bland svenskar i stort. Antalet egna företagare med invandrarbakgrund har ökat i Sverige under senare år. Samhällsekonomiskt är det därför viktigt att undanröja alla hinder till eget företagande. Med hänsyn till vad jag nämnt ovan och den planerade propositionen ser jag emellertid för närvarande inget behov av ytterligare lagstiftningsåtgärder.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.