invandrade läkare

Skriftlig fråga 1999/2000:1330 av Arvidsson, Eva (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-08-17
Besvarad
2000-08-29
Anmäld
2000-09-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 17 augusti

Fråga 1999/2000:1330

av Eva Arvidsson (s) till socialminister Lars Engqvist om invandrade läkare

Vi har brist på läkare i Sverige och myndigheterna planerar att importera tyska läkare. I dag finns det nästan 300 personer med utländsk bakgrund som har en läkarexamen från sitt hemland.

För att arbeta som läkare måste två prov klaras, ett kunskapsprov och ett språkprov. Enligt Socialstyrelsen är språkprovet obligatoriskt och nödvändigt för att klara kunskapsprovet även om personen klarar sfi-provet (svenska för invandrare) utan problem.

Inom EU finns ett direktiv som innebär att medlemsländerna ska godkänna varandras examina. Det betyder att en läkare med medborgarskap i ett annat EU-land kan arbeta i Sverige utan att behöva klara de relativt omfattande språk- och kunskapstester Socialstyrelsen kräver av övriga utländska läkare som bor i Sverige.

Språkprovet diskriminerar läkare bosatta i Sverige, med en utbildning från länder utanför EU, i jämförelse med icke svensktalande läkare från ett EU-land.

Min fråga till socialministern är:

Avser statsrådet föreslå förändringar som underlättar för läkare från länder utanför EU-området att kunna arbeta som läkare i Sverige?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1330 besvarad av

den 29 augusti

Svar på fråga 1999/2000:1330 om invandrade läkare

Socialminister Lars Engqvist

Eva Arvidsson har frågat mig om jag avser att föreslå förändringar som underlättar för läkare från länder utanför EU-området att kunna arbeta som läkare i Sverige.

De läkare som kommer till Sverige med utländsk utbildning kan generellt delas in i två grupper. Dels utbildade från ett land i Norden eller från EU i övrigt, dels utbildade från ett land utanför EU. Läkare inom EU erhåller legitimation i Sverige relativt enkelt. För läkare utbildade i ett land utanför EU är det en längre process, med bl.a. krav på medicinskt kunskapsprov eller provtjänstgöring beroende på erfarenhet m.m.

För att upprätthålla en hög kvalitet och patientsäkerhet i den svenska sjukvården måste man självklart ställa höga krav på de läkare som ges legitimation och därmed rätt att arbeta här. Att läkarna klarar ett prov som motsvarar de kunskaper som en läkare utbildad i Sverige har är därför nödvändigt. För att kunna klara provet eller provtjänstgöringen krävs att läkaren har tillräckliga kunskaper i svenska språket. Här har det ibland visat sig uppstå problem på grund av bristande tillgång till lämplig svenskundervisning och svårigheter för läkarna att få plats för provtjänstgöring eller praktik inom sjukvården. En analys som gjorts av Socialstyrelsen visar att språket är det största hindret för utländska läkare att få arbete i Sverige. Analysen visar dock att de flesta invandrade läkarna genomför den föreskrivna kompletteringen utan större problem. Socialstyrelsen legitimerar varje år närmare 140 läkare med utbildning utanför EU/EES-området.

I 2000 års ekonomiska vårproposition aviserade regeringen ett resurstillskott om 100 miljoner kronor per år under perioden 2001@2003 för åtgärder som ökar sysselsättningen bland invandrare. På sjukvårdsområdet gäller det bl.a. insatser för kompletterande utbildning för läkare och sjuksköterskor med utländsk utbildning. Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) har fått i uppdrag av regeringen att som ett första steg kartlägga antalet personer med utländsk högskoleutbildning som skulle kunna komma i fråga för sådana insatser. AMS ska inom ramen för uppdraget också kartlägga liknande insatser som genomförts eller pågår för att kunna dra lärdom av dessa. Projekt pågår t.ex. i Stockholm, Malmö och Göteborg för att hjälpa invandrade läkare till svensk legitimation och arbete. AMS ska redovisa uppdraget senast den 30 november.

Jag bedömer att de satsningar på invandrare inom vården som nu kommer att genomföras bl.a. när det gäller kompletterande utbildning för invandrare med utländsk sjukvårdsutbildning innebär att deras kompetens kommer att tas till vara effektivare än vad som sker för närvarande. Jag vill mot den bakgrunden avvakta effekterna av de nu planerade åtgärderna innan jag tar ställning till om ytterligare åtgärder behövs.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.