Industrins betydelse för tjänstesektorn

Skriftlig fråga 2008/09:775 av Johansson, Lars (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2009-03-23
Anmäld
2009-03-24
Besvarad
2009-03-26
Svar anmält
2009-03-26
Besvarad
2009-04-01

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 23 mars

Fråga

2008/09:775 Industrins betydelse för tjänstesektorn

av Lars Johansson (s)

till näringsminister Maud Olofsson (c)

Det finns en felaktig uppfattning om att industrin och tjänstesektorn är två skilda verksamheter, den ena omodern och den andra modern. I själva verket är de kommunicerande kärl och beräkningar har gjorts av Almega och Unionen om samspelet mellan industrin och tjänstesektorn.

De branscher som köper in relativt mycket tjänster från vad som kallas den kunskapsintensiva tjänstesektorn (KIS) är industribranscher som har ett högt kunskapsinnehåll. Med andra ord är de mycket forskningsintensiva. Den industribransch som genererar flest sysselsatta i den kunskapsintensiva tjänstesektorn är motorfordonsindustrin. Den genererade drygt 33 000 sysselsatta inom KIS år 2005. Enligt de beräkningar som Almega och Unionen gjort så kommer för varje person som förlorar jobbet i fordonsindustrin ytterligare ett jobb att försvinna i tjänstesektorn samt ett ytterligare halvtidsjobb inom industrin (underleverantörer).

De arbetslöshetssiffror som nu växer månad för månad, förebådade av de högsta varselsiffrorna månadsvis som vi sett sedan 1970-talet, visar rätt tydligt att det samband som Almega och Unionen hävdar finns. Vad deras rapport dessutom inte tagit upp är de effekter som i en andra våg kommer ute i kommuner och landsting, det vill säga nedskärningar av personal när skatteunderlaget viker. Kommuner och landsting kommer inte heller att ha råd att köpa varor och tjänster från den privata sektorn i lika hög utsträckning som tidigare, vilket ytterligare förstärker den ekonomiska nedgången.

Avser näringsministern att i sin näringspolitik närmare beakta sambandet mellan industrin och tjänstesektorn?

Svar på skriftlig fråga 2008/09:775 besvarad av Näringsminister Maud Olofsson

den 26 mars

Svar på fråga

2008/09:775 Industrins betydelse för tjänstesektorn

Näringsminister Maud Olofsson

Lars Johansson har frågat mig om jag avser att i näringspolitiken närmare beakta sambandet mellan industrin och tjänstesektorn.

Att skapa ett näringsklimat som stärker svenska företags internationella konkurrenskraft, oavsett om dessa är industriföretag eller tjänsteföretag, är högsta prioritet för mig. Det finns i dag och ska fortsatt finnas bra förutsättningar att driva, utveckla och investera i företag i Sverige.

Regeringen arbetar för att utveckla en mer samlad och tvärsektoriell näringspolitik där generella förbättringar av näringsklimatet, inte sektorsvisa insatser, är huvudfokus. De komplexa samband som Lars Johansson pekar på är en av flera anledningar att arbeta efter denna linje.

De reformer som presenterades i budgetpropositionen för 2009 syftar till att möta den ekonomiska försvagningen på bred front, över sektorsgränser. I propositionen föreslogs bland annat en förstärkt politik för arbete och företagande samt viktiga framtidsinvesteringar i forskning och infrastruktur.

Regeringen har också vidtagit en rad specifika åtgärder för att förbättra Sveriges företagsklimat. Några exempel som har särskilt stor betydelse för de mindre bolagen, vilket inkluderar många tjänsteföretag, är sänkt expansionsfondsskatt för enskilda näringsidkare, förstärkta kreditmöjligheter genom förstärkning av Almis utlåningskapacitet, förbättringar av de så kallade 3:12-reglerna och sänkta arbetsgivaravgifter.

Regeringen har vidare uppdragit åt ett antal landshövdingar och regionråd att samordna insatser på lokal och regional nivå för att, tillsammans med företag, fackliga organisationer, kommuner, stat och andra kraftsamla och samverka med målet nya jobb och nya företag.

Regeringen har gjort en rad insatser riktade till fordonsklustret i Sverige. De är tänkta att skapa förutsättningar för att svensk fordonsindustri ska vara framgångsrik också i framtiden, att kunna hantera en eventuellt förvärrad kris i fordonsindustrin och att underlätta och driva på utvecklingen av grön teknik. Kunskapsintensiva tjänsteföretag med verksamhet inom till exempel FoU och IT är viktiga medspelare i en sådan utveckling.

Totalt sett finns det alltså resurser både på kort och lång sikt för att möta den ekonomiska nedgången. Utöver de insatser som görs för fordonsklustret handlar det om investeringar i forskning och utveckling, utbildningsinsatser, arbetsmarknadspolitiska program, företagsutveckling, strukturfondsprogram med mera. Nu handlar det om att kraftsamla, samordna och låta dessa resurser verka för att svenska tjänste- och tillverkningsföretag ska stå starka den dag konjunkturen vänder.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.