Till innehåll på sidan

Hur elevers prestationsångest påverkar betygen

Skriftlig fråga 2012/13:380 av Pertoft, Mats (MP)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2013-03-13
Anmäld
2013-03-13
Besvarad
2013-03-20
Svar anmält
2013-03-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 13 mars

Fråga

2012/13:380 Hur elevers prestationsångest påverkar betygen

av Mats Pertoft (MP)

till utbildningsminister Jan Björklund (FP)

Många elever upplever problem med bristande motivation och uppmuntran nu när de nya betygen implementeras samtidigt med den nya läroplanen. När de får besked om betygsnivåer som ligger lägre än C eller D upplevs detta som ett sänke för eleven, och man tappar motivationen att studera vidare. Även vetskapen om betyg i slutet av varje skoltermin kan ge prestationsångest, nedsatt mental hälsa och därigenom sämre prestation vid de prov och uppgifter som ligger till grund för betygen. På sikt kan detta leda till sämre betyg än vad som motsvarar elevens kunskapsnivå.

Min fråga till utbildningsministern är:

Vilka insatser avser utbildningsministern att föreslå för att komma till rätta med ovanstående problem?

Svar på skriftlig fråga 2012/13:380 besvarad av Utbildningsminister Jan Björklund

den 20 mars

Svar på fråga

2012/13:380 Hur elevers prestationsångest påverkar betygen

Utbildningsminister Jan Björklund

Mats Pertoft har frågat mig vilka insatser jag avser att föreslå för att komma till rätta med hur elevers prestationsångest påverkar betygen.

Enligt min mening är betygen framför allt till för eleverna. Betygen är ett tydligt verktyg för att utvärdera elevernas kunskaper. Därigenom kan varje elev ges stöd i rätt tid för att de ska få de bästa förutsättningarna för att nå målen för utbildningen.

Detta var också bakgrunden till införandet av den nya betygsskalan. Fler betygssteg ger en ökad tydlighet i information till elever och deras föräldrar genom att kunskapsutvecklingen hos eleverna bättre synliggörs. När skolan fokuserar på kunskapsutvecklingen blir det också en tydlig signal till eleven om vikten av att anstränga sig. Till skillnad från frågeställaren ser jag därför betyg som en motiverande faktor och en hjälp för att nå så långt som möjligt, inte som något som hämmar eleverna.

Den nya betygsskalan ger också lärarna möjlighet till ökad precisering i bedömningen av elevernas kunskaper och graden av måluppfyllelse. Därmed skapas en ökad tydlighet för eleverna vad gäller bedömningen av kunskapsutvecklingen, vilket ökar förutsättningarna för att elever ska uppfatta betygen som mer rättvisande.

Genom att det finns fler betygssteg, bör också den nya betygsskalan uppmuntra elever att anstränga sig extra eftersom fler elever har möjlighet att nå närmast högre betygssteg. Detta får också stöd i den kvalitetsgranskning av det tidigare betygssystemet som Statens skolverk genomförde våren 2000. Av de intervjuer som genomfördes med skolpolitiker, rektorer, lärare, elever, föräldrar med flera framkom bland annat att antalet betygssteg upplevdes som för få och att betyget G var alltför brett (Skolverket, rapport nr 190, s. 135 f.). Enligt Skolverkets undersökning Attityder till skolan 2009 ansåg dessutom en majoritet av de tillfrågade eleverna i årskurs 7–9 och i gymnasieskolan att det borde finnas fler betygssteg än de tre respektive fyra betygssteg som då fanns i grundskolan respektive gymnasieskolan.

Att betyg tidigare sattes först i årskurs 8 innebar också att eleverna alltför sent vande sig vid att bli betygssatta och de kunde därför bli stressade över osäkerheten över om målen skulle nås eller inte. Tidigare betyg gör att eleverna hinner vänja sig vid att deras prestationer utvärderas och att de i god tid före slutbetyget kan få nödvändigt stöd.

Det är varje lärares ansvar att utifrån de nya styrdokumenten för skolan ge eleverna kontinuerlig återkoppling av deras kunskapsutveckling samt stöd och stimulans så att de kan nå utbildningens mål och i övrigt utvecklas så långt som möjligt. Tidig och tydlig information följt av stödinsatser för de elever som behöver det är bättre än att inte tydliggöra hur eleven ligger till och därmed riskera att eleverna inte når målen för utbildningen.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.