Hotet mot judar i Malmö
Skriftlig fråga 2017/18:482 av Boriana Åberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-12-14
- Överlämnad
- 2017-12-15
- Anmäld
- 2017-12-18
- Svarsdatum
- 2017-12-29
- Sista svarsdatum
- 2017-12-29
- Besvarad
- 2017-12-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)
Efter den amerikanske presidenten Donald Trumps beslut att erkänna Jerusalem som Israels huvudstad inträffade oroligheter runt om i landet. I Malmö samlades omkring 200 personer för en demonstration, utan tillstånd från polisen. Enligt rapporter från Sveriges Radio Malmöhus yttrades grova antisemitiska budskap under demonstrationen.
Detta är oacceptabelt. Det har sedan länge funnits en hotbildmot judar i Malmö, vilket även polisen har uppmärksammat. Enligt Brottsförebyggande rådet har hatbrott med antisemitiska motiv ökat i Sverige sedan 2013. Demonstrationen i helgen är även ett exempel på hur den israelisk-palestinska konflikten används för att sprida antisemitiska budskap och hur hatet mot judar blossar upp. Vi måste kunna garantera judarna i Malmö både trygghet och säkerhet.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke:
Vilka åtgärder ämnar statsrådet och regeringen vidta för att stävja den växande antisemitismen i Malmö och i resten av landet?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:482 besvarad av Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)
Svar på fråga 2017/18:482 av Boriana Åberg (M)
Hotet mot judar i Malmö
Boriana Åberg har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att stävja den växande antisemitismen i Malmö och i resten av landet.
Sverige ska vara ett land fritt från rasism och hatbrott. Den senaste tidens händelser visar mer än någonsin vikten av arbetet mot antisemitism, antisemitiska hatbrott och för säkerhet för den judiska minoriteten i Sverige.
Regeringen har vidtagit ett flertal specifika åtgärder inom detta område. Den 9 november i år gav regeringen t.ex. Brottsförebyggande rådet (Brå) i uppdrag att göra en fördjupad studie om antisemitiska hatbrott.
I budgetpropositionen för 2018 aviserar regeringen en ny stödordning för säkerhetshöjande åtgärder för det civila samhället, särskilda medel för säkerhetsarbete på skolor, medel för att möjliggöra hågkomstresor till Förintelsens minnesplatser samt en internationell konferens år 2020 om Förintelsen för att hedra dess offer 20 år efter The Stockholm International Forum.
Forum för levande historia har även i uppdrag att genomföra en omfattande utbildningsinsats om olika former av rasism i historien och i dag i vilket antisemitism ingår uttryckligen.
Skolan är en nyckelinstitution i det långsiktiga främjandet av en värdegrund som utgår från alla människors lika värde och allas rätt att bli behandlade som individer på lika villkor. Skolverket vidtar kunskapshöjande insatser i skolan om rasism. Myndigheten tar bl.a. fram material till stöd i frågorna och genomför, i samarbete med Forum för levande historia, fortbildningar av skolpersonal i dessa frågor. Skolverket tar även fram och genomför nationella skolutvecklingsprogram bestående av olika kompetensutvecklings- och stödinsatser riktade till huvudmän och skolor. Insatserna omfattar arbetsformer och arbetssätt för att utveckla arbetet med skolans värdegrund. Värdegrunden inbegriper att aktivt motverka rasistiska tendenser och att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande demokratiska värderingar.
Arbetet mot antisemitism ingår också i en större helhet. I november 2016 beslutade regeringen om en nationell plan vars mål är ett strategiskt, effektivt och samlat arbete mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott i Sverige.
Eftersom Boriana Åberg nämner statistik från Brå i sin fråga får jag informera om att enligt den minskade antalet identifierade anmälningar med antisemitiska motiv med 34 procent, från 277 anmälningar 2015 till 182 anmälningar 2016. Det är dock inte möjligt att utifrån statistiken uttala sig om den faktiska brottsligheten. Enligt uppgifter från representanter för judar har situationen i Sverige förvärrats de senaste åren. Jag träffar regelbundet representanter för den judiska minoriteten i Sverige för att diskutera vilka ytterligare åtgärder som behövs för att motverka antisemitism, antisemitiska hatbrott och för att stärka säkerheten. Det senaste samrådet ägde rum den 11 december i år. Jag deltog även i en kippavandring i Malmö den 16 december i år för att visa solidaritet med och stöd för judar i Sverige. Judiska representanter vittnar om att hoten ökar och att rädslan breder ut sig. Det är en ohållbar situation. Därför måste arbetet fortsätta, med full kraft, och fler aktörer mobiliseras för ett Sverige fritt från antisemitism.
Stockholm den 29 december 2017
Alice Bah Kuhnke
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.