Hotet från högerextremismen

Skriftlig fråga 2013/14:479 av Persson, Peter (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2014-03-11
Anmäld
2014-03-11
Besvarad
2014-03-19
Svar anmält
2014-03-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 11 mars

Fråga

2013/14:479 Hotet från högerextremismen

av Peter Persson (S)

till statsrådet Birgitta Ohlsson (FP)

Relativt nyligen tog statsrådet emot rapporten Våldsbejakande extremism i Sverige (Ds 2014:4). Rapportens analyser och slutsatser framstår som alltmer besvärande mot bakgrund av dels attackerna i Kärrtorp av Svenskarnas parti, dels knivskärningarna i Malmö under helgen. Den så kallade autonoma miljön, som väl är vad som annars brukar kallas ”den vänsterextrema”, anges som ”den enda som enligt Säkerhetspolisens bedömning har avsikten att agera mot det svenska demokratiska samhällets grundläggande funktioner”. Demonstrationsfriheten är rimligen en grundläggande demokratisk funktion som i Kärrtorp angreps av vitmaktmiljön, det vill säga högerextremismen. Det är också anmärkningsvärt att rapporten tycks strunta i vad den själv konstaterar, nämligen att högerextremismen har en klart överlägsen tillgång till vapen, sprängämnen och militär utbildning. Likaså att den använder rån och stöld som sätt att finansiera sin verksamhet. Rapporten ”glömmer” också att högerextremister också kan bli föremål för stora donationer till sin verksamhet (Wasabrödsmiljonären). Svenskarnas parti framställs som näst intill blivande sverigedemokrater i sitt accepterande av parlamentariskt arbete. Undermåligt utredningsarbete, kanske också färgat av polisens beklagliga oförmåga att analysera hot från högerextremism, kan inte accepteras.

Jag har följande fråga:

Vilka initiativ till analys av och åtgärder mot högerextremism, islamofobi och rasism avser statsrådet att ta?

Svar på skriftlig fråga 2013/14:479 besvarad av Statsrådet Birgitta Ohlsson

den 19 mars

Svar på fråga

2013/14:479 Hotet från högerextremismen

Statsrådet Birgitta Ohlsson

Peter Persson har frågat mig vilka initiativ till analys av och åtgärder mot högerextremism, islamofobi och rasism som jag avser att ta.

Inledningsvis vill jag slå fast att vi med all kraft måste förebygga och motverka våldsbejakande extremism, oavsett bevekelsegrund. I en demokrati ska alla ha rätt att uttrycka sina politiska åsikter, även sådana som kan uppfattas som obekväma, men vi ska aldrig acceptera uttryck som står i strid med demokratins grundläggande spelregler. Våld, hot eller trakasserier som riktas mot enskilda på grund av deras bakgrund, hudfärg eller politiska åsikt liksom hot och våld mot folkvalda eller företrädare för myndigheter är oacceptabelt.

En förutsättning för arbetet med att förebygga våldsbejakande extremism är att ha uppdaterade lägesbilder. Den rapport Peter Persson refererar till, Våldsbejakande extremism i Sverige (Ds 2014:4), togs fram av Doris Högne Rydheim på Regeringskansliets uppdrag. De hotbildsbedömningar som finns i rapporten kommer från Säkerhetspolisen, men vissa beskrivningar av den framtida utvecklingen är utredarens. Utredaren pekar i slutsatserna bl.a. på att det i Sverige finns en counter jihadrörelse som kan bli en del av den våldsbejakande extremismen i Sverige i framtiden. Utredningen framhåller vidare att ”… En typ av brott som uppfattas vara utmärkande för vit makt-miljön är hatbrott. Brotten är ofta främlingsfientliga, homofoba eller antisemitiska … i de fall organisationstillhörigheten var känd visade det sig att de flesta av dessa brott kunde kopplas till vit makt-organisationerna Svenskarnas Parti, Svenska motståndsrörelsen eller Nationell ungdom”. Utredningen och Säkerhetspolisen pekar på att det finns en risk att aktiviteten inom vitmaktrörelsen kan öka i samband med årets valrörelser. Detta är något vi tar till oss i det fortsatta arbetet.

I syfte att stärka och värna demokratin och att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism presenterade regeringen i december 2011 skrivelsen Handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (skr. 2011/12:44). Under åren 2012 – 2014 har regeringen vidtagit 15 åtgärder och anslagit

62 miljoner kronor för att öka kunskapen om våldsbejakande extremism, stärka demokratiska värderingar, förebygga att personer ansluter sig till våldsbejakande extremistgrupper och underlätta avhopp för dem som redan anslutit sig till sådana grupper.

I syfte att förebygga våldsbejakande extremism, rasism och islamofobi har regeringen vidtagit ett omfattande arbete för att stärka demokratiska värderingar. Forum för levande historia har fått flera uppdrag. Syftet med dessa är att stärka ungas värderingar genom att belysa demokratins historia och betydelse. Skolan har en central roll i detta och Forum för levande historia har utvecklat metoder och arbetsmaterial för att stärka ungas demokratiska värderingar och sprida dessa till skolan. Dessa material är unika och kommer att spridas internationellt. I handlingsplanen ingår också kunskapshöjande insatser för barn och ungdomar om främlingsfientlighet och liknande former av intolerans. En rad insatser har initierats genom stöd till ideella organisationer. Teskedsorden har t.ex. fått bidrag för att sprida den s.k. Kungälvsmodellen till fler kommuner. Svenska kommittén mot antisemitism har fått bidrag för en utbildningssatsning om antisemitism och islamofobi riktad till högstadielärare och elever i Malmö. Statens medieråd har fått i uppdrag att genomföra Europarådets kampanj No hate speech movement mot främlingsfientlighet på internet.

Handlingsplanens styrka är att den tar ett helhetsgrepp för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Vi behöver ett förebyggande arbete på nationell och lokal nivå mot våldsbejakande extremister oavsett om de har politiska eller religiösa motiv. I maj 2012 tillsatte jag en utredning med uppdrag att lämna förslag om ett effektivare arbete för att förebygga våldsbejakande extremism (Ju 2012:09). I dess betänkande, När vi bryr oss – förslag om samverkan och utbildning för att effektivare förebygga våldsbejakande extremism (SOU 2013:81), föreslår utredaren bl.a. en nationell samordning för att utveckla och stödja lokal samverkan i förebyggande av våldsbejakande extremism. Utredaren har även tagit fram en utbildning om våldsbejakande extremism som är avsedd för yrkesgrupper som arbetar med personer som riskerar att dras in i extremistmiljöer. Betänkandet är för närvarande ute på remiss.

Jag har också tagit initiativ till ett EU-projekt om högerextremism som leds av Sverige. Projektet ska mellan 2012 och 2014 undersöka och beskriva högerextremismens utveckling i tio länder i Europa. Ett utbildningsmaterial ska tas fram med goda exempel på hur man kan arbeta förebyggande eller motverkande utifrån ländernas erfarenheter.

Regeringen har under mandatperioden sammantaget vidtagit ett flertal åtgärder i arbetet med att förebygga uppkomsten av våldsbejakande extremism. Dessa åtgärder är långsiktiga. Mitt arbete för att förebygga våldsbejakande extremism fortsätter alltså.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.