Hornträsket

Skriftlig fråga 2010/11:47 av Sjöstedt, Jonas (V)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2010-11-09
Anmäld
2010-11-10
Besvarad
2010-11-17
Svar anmält
2010-11-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 9 november

Fråga

2010/11:47 Hornträsket

av Jonas Sjöstedt (V)

till miljöminister Andreas Carlgren (C)

Sjön Hornträsket i Västerbottens län är svårt förorenad. Halterna av olika tungmetaller överskrider vida de fastlagda gränsvärdena. Huvudorsaken till föroreningarna är sannolikt utsläpp från den tidigare verksamheten vid Bolidens stängda Hornträskgruva. Trots åtgärder för att förbättra miljön i sjön är den svårt förorenad. Förr var sjön en god fiskesjö. Hornträskets vatten rinner vidare till vår nationalälv Vindelälven.

Min fråga till miljöminister Andreas Carlgren är:

Vilka initiativ avser miljöministern att ta för att sjöns miljö ska förbättras?

Svar på skriftlig fråga 2010/11:47 besvarad av Miljöminister Andreas Carlgren

den 17 november

Svar på fråga

2010/11:47 Hornträsket

Miljöminister Andreas Carlgren

Jonas Sjöstedt har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta för att Hornträskets miljö ska förbättras.

Som Jonas Sjöstedt säkert känner till, har jag inte möjlighet att yttra mig i enskilda ärenden. Jag kan däremot tala om vad regeringen gör i fråga om förorenade områden.

Det viktigaste styrmedlet för efterbehandlingsarbetet i Sverige är miljöbalkens bestämmelser för förorenade områden. Bestämmelserna gäller för föroreningar som finns såväl ovan mark, i mark, i grundvatten, i vattenområden samt i en byggnad eller anläggning. Balkens bestämmelser innebär att det i första hand är den som bedriver eller har bedrivit den verksamhet som orsakat föroreningen som är ansvarig för efterbehandling. Om flera olika verksamhetsutövare orsakat föroreningen har de solidariskt ansvar. Efterbehandlingsansvaret innebär att den ansvarige ska utföra eller bekosta de efterbehandlingsåtgärder som behövs för att motverka skador eller olägenheter för hälsa och miljö. I de fall det inte finns någon ansvarig verksamhetsutövare att ställa till svars, verksamheten kan till exempel vara nedlagd före 1969 eller verksamhetsutövaren har gått i konkurs, finns möjlighet att få statliga bidrag.

Regeringens ambition att effektivisera arbetet med förorenade områden tydliggjordes genom propositionen Miljöbalkens försäkringar och avhjälpande av förorenade områden (2008/09:217), där vi bland annat presenterade en tydligare organisation och ansvarsfördelningen av de statliga insatserna på efterbehandlingsområdet. Vi har tagit flera initiativ för att snabba på processen och för att underlätta för länsstyrelser, kommuner och näringsliv att lösa ansvarsfrågan. Årligen anslås 500 till 600 miljoner kronor för sanering av områden som förorenats genom olika verksamheter före 1969 och där den som orsakat föroreningen inte längre finns kvar. Men det är inte främst statens eller kommunernas ansvar att betala för sanering. Det ska förorenarna – företagen som förorenat – göra. Därför är ansvarsutredningarna viktiga. Länsstyrelserna har fått utökade medel för att förstärka tillsynen och ansvarsutredningarna. Skattebetalarnas pengar ska enbart användas där det fortfarande är oklart vem som är ansvarig. Naturvårdsverket har stärkt sina personresurser på området. Kommuner slipper medfinansiera saneringsinsatser, vilket hjälper framför allt mindre kommuner.

Vi har alltså tagit, och tar, krafttag mot föroreningarna. Det är en signal till länsstyrelser, kommuner och näringsliv att anstränga sig och hjälpas åt för att lösa problemet med förorenade marker och vatten.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.