den 18 februari
Svar på frågorna 2003/04:716 om homosexuella iranier och 718 om homo- och bisexuella flyktingar från Iran
Statsrådet Barbro Holmberg
Tasso Stafilidis har frågat mig vilka åtgärder som kommer att vidtas för att skydda homosexuella iranier som ansökt om uppehållstillstånd i Sverige. Martin Andreasson har vidare frågat om dagens praxis, där det enligt frågeställaren överlåts till svenska massmedier att tvingas avgöra möjligheten till en fristad för sexualpolitiska flyktingar från Iran och andra länder där motsvarande situation för homosexuella, bisexuella och transpersoner råder, kommer att ändras.
Jag besvarar frågorna i ett sammanhang.
Migrationsverket och Utlänningsnämnden gör en bedömning av den enskildes behov av skydd i Sverige och i varje enskilt fall om det finns annan grund för att bevilja uppehållstillstånd. Både Migrationsverket och Utlänningsnämnden har tillgång till en omfattande rapportering angående situationen i de asylsökandes hemländer. De har dessutom mycket goda möjligheter att genom flera kanaler söka detaljerad kunskap om särskilda frågor. Därutöver har Migrationsverket på uppdrag av regeringen och i samarbete med bland annat HomO och RFSL utarbetat riktlinjer för handläggning och bedömning av asylärenden där förföljelse på grund av sexuell läggning åberopas.
När det gäller själva riskbedömningen måste de handläggande myndigheterna undersöka om de asylsökande riskerar förföljelse eller andra trakasserier vid ett återvändande till hemlandet. Häri ingår om det finns en särskild sådan risk på grund av den asylsökandes sexuella läggning.
Exponering i medierna kan i det enskilda ärendet öka sannolikheten för att ett återvändande ger allvarliga konsekvenser för den enskilde. Däremot innebär inte medieexponering automatiskt att uppehållstillstånd beviljas. En bedömning huruvida uppehållstillstånd ska beviljas måste alltid göras utifrån omständigheterna i det enskilda ärendet.
Personer som riskerar förföljelse eller trakasserier på grund av sin homosexuella läggning har i praxis beviljats uppehållstillstånd av framför allt humanitära skäl och sedan 1997 även som skyddsbehövande i övrigt. En utredare har fått i uppdrag av regeringen att föreslå de författningsändringar som är nödvändiga för att personer som känner en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning ska kunna betraktas som flyktingar enligt 1951 års Genèvekonvention angående flyktingars rättsliga ställning. Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2004.