Till innehåll på sidan

Högskolorna och universitetskanslerns uttalande

Skriftlig fråga 2006/07:1615 av Hallengren, Lena (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2007-09-05
Anmäld
2007-09-06
Besvarad
2007-09-14
Svar anmält
2007-09-18
Besvarad
2007-09-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 5 september

Fråga

2006/07:1615 Högskolorna och universitetskanslerns uttalande

av Lena Hallengren (s)

till utbildningsminister Lars Leijonborg (fp)

Den nye universitetskanslern Anders Flodström väckte uppseende genom att hävda att antalet universitet bör minska. Den ansvarige ministern har på bland annat en skriftlig fråga av mig om universitetskanslerns uttalande nöjt sig med att svara i allmänna ordalag. Han skriver i sitt svar på frågan om behovet av ökad koncentration av kompetens, av profilering och av samverkan. Han skriver vidare att lärosätena ska ha stor självständighet och frihet. Men som ansvarig minister kan han inte enbart uttala sig i allmänna ordalag eller hänvisa till lärosätenas självständighet. Den är förvisso mycket viktig men gäller framför allt forskningen och undervisningen, inte hur många universitet och högskolor vi ska ha och var de ska vara lokaliserade. Med den position universitetskanslern har kan hans uttalande inte ses bara som ett debattinlägg. En viktig aspekt är vilka konsekvenser hans tankegångar i förlängningen kommer att få för landets små och medelstora högskolor. Vi är många som känner oro med anledning av universitetskanslerns uttalande. Utbildningsministerns vaga kommentarer beror kanske på att bland annat min fråga i ämnet var otydligt formulerad. Jag vill därför fråga:

Är utbildningsministern beredd att ta initiativ för att skapa klarhet kring universitetskanslerns uttalande?

Svar på skriftlig fråga 2006/07:1615 besvarad av Statsrådet Lars Leijonborg

den 14 september

Svar på fråga

2006/07:1615 Högskolorna och universitetskanslerns uttalande

Statsrådet Lars Leijonborg

Lena Hallengren har frågat mig om jag är beredd att ta initiativ för att skapa klarhet kring universitetskanslerns uttalande om att antalet universitet bör minska.

Jag har vid flera tillfällen redovisat min uppfattning med anledning av universitetskanslerns uttalande. Min uppfattning finns redovisad i svaret på interpellation 2006/07:661 och i den därpå följande debatten i riksdagen. Dessutom har jag i exempelvis tidningen Folket den 24 augusti 2007 skrivit ett debattinlägg i frågan. Låt mig kort på nytt redogöra för min syn.

För det första: Jag ser positivt på att vi har en universitetskansler som tar upp viktiga frågor till diskussion och som uttrycker åsikter som inte nödvändigtvis behöver överensstämma med regeringens.

För det andra: Det övergripande målet för högskolepolitiken just nu är att vidta åtgärder som höjer kvaliteten. Förstklassig utbildning och forskning kan bedrivas vid såväl större som mindre lärosäten. En viktig del i denna politik är att öka universitetens och högskolornas självständighet.

För det tredje: För att nå en högre kvalitet behövs en ökad koncentration och kompetens genom att lärosätena profilerar sig och samverkar med varandra. Resursutredningen har bland annat i uppdrag att lämna förslag på ett resursfördelningssystem som främjar prioriteringar hos lärosätena som kan leda till nödvändig profilering. Mot den bakgrunden är det min uppfattning att förändringar bör bygga på lärosätenas egna bedömningar och på frivillighet. Då skapas bäst goda förutsättningar för förändringsprocesser.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.