Högerextremism som symtom på sönderfall

Skriftlig fråga 2013/14:498 av Bergstedt, Hannah (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2014-03-14
Anmäld
2014-03-14
Besvarad
2014-03-19
Svar anmält
2014-03-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 14 mars

Fråga

2013/14:498 Högerextremism som symtom på sönderfall

av Hannah Bergstedt (S)

till statsminister Fredrik Reinfeldt (M)

Statsministern har gett följande kommentar till det högerextrema terrordådet i Malmö:

”Vi har alla ett ansvar för att inte föra in hatet i svensk politik. Vi bör möta extremister med att i stället levandegöra demokratin och debatten och möta de samhällsproblem som finns med konkret politik.”

Jag tycker att statsministern något individualiserar problematiken; det låter som om det enbart handlar om enskilda politiska aktivisters ställningstagande för eller emot våldsanvändning. Hat och våld är också ett strukturellt fenomen som främjas av vissa mekanismer i samhället. Hög arbetslöshet, social utslagning, social misär och en allmän känsla av utanförskap och av att lämnas vid sidan av utgör strukturella grunder för framväxten av extrema och våldsbejakande idéer. Högerextremism och högerpopulism i Europa och Sverige är ju symtom på en ekonomisk kris, på sociala klyftor och samhälleligt sönderfall. Det vore rimligt att statsministern mer tydligt redovisar annan ”konkret politik” än skattesänkningar.

Jag har följande fråga:

Genom vilken ”konkret politik” avser statsministern att möta sönderfallet av Sverige?

Svar på skriftlig fråga 2013/14:498 besvarad av Statsrådet Birgitta Ohlsson

den 19 mars

Svar på fråga

2013/14:498 Högerextremism som symtom på sönderfall

Statsrådet Birgitta Ohlsson

Hannah Bergstedt har frågat statsministern genom vilken konkret politik han avser att möta sönderfallet av Sverige. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Att stärka samhället mot socialt sönderfall är en uppgift för hela regeringen. Mitt uppdrag som demokratiminister innefattar både att stärka och att värna demokratin. Under de senaste fyra åren har ett stort antal åtgärder vidtagits inom ramen för demokratipolitiken (skr. 2013/14:61).

Regeringen betonar att socioekonomisk exkludering kan vara en drivkraft för extremism, varför regeringen bedriver en aktiv politik för att minska utanförskapet. Jag vill dock också påminna om att forskning samtidigt visar att orsakerna till att en person utvecklas till våldsbejakande extremist är mer komplexa.

När det gäller händelserna i Malmö vill jag inledningsvis slå fast att vi med all kraft måste förebygga och motverka våldsbejakande extremism, oavsett bevekelsegrund. I en demokrati ska alla ha rätt att uttrycka sina politiska åsikter, även sådana som kan uppfattas som obekväma, men vi ska aldrig acceptera uttryck som står i strid med demokratins grundläggande spelregler. Våld, hot eller trakasserier som riktas mot enskilda på grund av deras bakgrund, hudfärg eller politiska åsikt liksom hot och våld mot folkvalda eller företrädare för myndigheter är oacceptabelt.

En förutsättning för arbetet med att förebygga våldsbejakande extremism är att ha uppdaterade lägesbilder. Den senaste rapporten Våldsbejakande extremism i Sverige (Ds 2014:4) togs fram av Doris Högne Rydheim på Regeringskansliets uppdrag. De hotbildsbedömningar som finns i rapporten kommer från Säkerhetspolisen, men vissa beskrivningar av den framtida utvecklingen är utredarens. Utredaren pekar i slutsatserna bl.a. på att det i Sverige finns en counter jihadrörelse som kan bli en del av den våldsbejakande extremismen i Sverige i framtiden. Utredningen framhåller vidare att ”… En typ av brott som uppfattas vara utmärkande för vit makt-miljön är hatbrott. Brotten är ofta främlingsfientliga, homofoba eller antisemitiska … i de fall organisationstillhörigheten var känd visade det sig att de flesta av dessa brott kunde kopplas till vit makt-organisationerna Svenskarnas Parti, Svenska motståndsrörelsen eller Nationell ungdom”. Utredningen och Säkerhetspolisen pekar på att det finns en risk att aktiviteten inom vitmaktrörelsen kan öka i samband med årets valrörelser. Detta är något vi tar till oss i det fortsatta arbetet.

I syfte att stärka och värna demokratin och att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism presenterade regeringen i december 2011 skrivelsen Handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (skr. 2011/12:44). Under åren 2012 – 2014 har regeringen vidtagit 15 åtgärder och anslagit 62 miljoner kronor för att öka kunskapen om våldsbejakande extremism, stärka demokratiska värderingar, förebygga att personer ansluter sig till våldsbejakande extremistgrupper och underlätta avhopp för dem som redan anslutit sig till sådana grupper.

I syfte att förebygga våldsbejakande extremism, rasism och islamofobi har regeringen genomfört ett omfattande arbete för att stärka demokratiska värderingar. Forum för levande historia har fått flera uppdrag. Syftet med dessa är att stärka ungas värderingar genom att belysa demokratins historia och betydelse. Skolan har en central roll i detta och Forum för levande historia har utvecklat metoder och arbetsmaterial för att stärka ungas demokratiska värderingar och sprida dessa till skolan. Dessa material är unika och kommer att spridas internationellt. I handlingsplanen ingår också kunskapshöjande insatser för barn och ungdomar om främlingsfientlighet och liknande former av intolerans. En rad insatser har initierats genom stöd till ideella organisationer. Teskedsorden har t.ex. fått bidrag för att sprida den s.k. Kungälvsmodellen till fler kommuner. Svenska kommittén mot antisemitism har fått bidrag för en utbildningssatsning om antisemitism och islamofobi riktad till högstadielärare och elever i Malmö. Statens medieråd har fått i uppdrag att genomföra Europarådets kampanj No hate speech movement mot främlingsfientlighet på internet.

Handlingsplanens styrka är att den tar ett helhetsgrepp för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Vi behöver ett förebyggande arbete på nationell och lokal nivå mot våldsbejakande extremister oavsett om de har politiska eller religiösa motiv. I maj 2012 tillsatte jag en utredning med uppdrag att lämna förslag om ett effektivare arbete för att förebygga våldsbejakande extremism (Ju 2012:09). I dess betänkande, När vi bryr oss – förslag om samverkan och utbildning för att effektivare förebygga våldsbejakande extremism (SOU 2013:81), föreslår utredaren bl.a. en nationell samordning för att utveckla och stödja lokal samverkan i förebyggande av våldsbejakande extremism. Utredaren har även tagit fram en utbildning om våldsbejakande extremism som är avsedd för yrkesgrupper som arbetar med personer som riskerar att dras in i extremistmiljöer. Betänkandet är för närvarande ute på remiss.

Jag har också tagit initiativ till ett EU-projekt om högerextremism som leds av Sverige. Projektet ska mellan 2012 och 2014 undersöka och beskriva högerextremismens utveckling i tio länder i Europa. Ett utbildningsmaterial ska tas fram med goda exempel på hur man kan arbeta förebyggande eller motverkande utifrån ländernas erfarenheter.

Regeringen har under mandatperioden sammantaget vidtagit ett flertal åtgärder i arbetet med att förebygga våldsbejakande extremism. Dessa åtgärder är långsiktiga och arbetet fortsätter.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.