Till innehåll på sidan

Hizb ut-Tahrir och radikalislamistisk propaganda

Skriftlig fråga 2020/21:1956 av Robert Hannah (L)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2021-02-24
Överlämnad
2021-02-25
Anmäld
2021-02-26
Besvarad
2021-03-03
Sista svarsdatum
2021-03-03
Svarsdatum
2021-03-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

De senaste dagarna har boende i bland annat Järvaområdet fått propaganda av den islamistiska, antisemitiska och starkt antidemokratiska rörelsen Hizb ut-Tahrir i sina brevlådor, skriver sajten Doku. Dekaler och flygblad har även satts upp på allmänna platser i området. 

Hizb ut-Tahrirs ideologi är starkt antidemokratisk och antisemitisk. År 2012 kunde Expo avslöja att partiet inlett ett arbete med att etablera sig i Sverige. Målet är ett återupprätta ett kalifat, en islamisk stat. Förövaren bakom terrordådet i Stockholm 2017, där fem personer mördades, hyllade Hizb ut-Tahrir på nätet. Organisationen är förbjuden i Tyskland för att den hotar den konstitutionella ordningen. I Danmark åtalades Hizb ut-Tahrirs ledare för hets mot folkgrupp efter att organisationens flygblad uppmanat till mord på judar.

Svensk polis har i flera år uppmärksammat det utbredda problemet med särskilt utsatta bostadsområden där fundamentalister begränsar människors frihet. Samtidigt har Säpo varnat för att nya antiterrorlagstiftningen fortfarande kommer att ha låga straffsatser jämfört med andra europeiska länder, vilket medför ”en påtaglig risk att Sverige kan komma att ses som en fristad för våldsbejakande extremister”.

Liberalerna menar att arbetet mot våldsbejakande extremism måste bli mycket effektivare och kraftfullare. Samhället måste glasklart ta ställning mot alla former av extremism som hotar vår demokrati och våra rättigheter. Sverige har att lära av inte minst Frankrike, där ett omfattande arbete byggts upp för att förebygga och förhindra våldsbejakande radikal islamism.

Jag vill med anledning av ovanstående fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att polisen, Säpo och Centrum mot våldsbejakande extremism (CVE) ska få befogenheter att på riktigt stoppa radikala islamister som Hizb ut-Tahrir från att hota den svenska demokratin?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:1956 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)


Svar på fråga 2020/21:1956 av Robert Hannah (L)
Hizb ut-Tahrir och radikalislamistisk propaganda

Robert Hannah har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att polisen, Säpo och Centrum mot våldsbejakande extremism (CVE) ska få befogenheter att på riktigt stoppa radikala islamister som Hizb ut-Tahrir från att hota den svenska demokratin.

Regeringen har på senare år genomfört ett stort antal åtgärder för att motverka och bekämpa terrorism. När det gäller lagstiftningen mot terrorism så har det kriminaliserade området byggts ut bland annat genom det nyligen införda brottet samröre med en terroristorganisation. Dessutom har straffansvaret för utbildning, resa och finansiering kopplat till terroristbrottslighet utvidgats. I syfte att kunna kriminalisera varje form av deltagande i en terroristorganisation har regeringen gett 2020 års grundlagskommitté i uppdrag att utreda utökade möjligheter att begränsa den grundlagsskyddade föreningsfriheten i förhållande till sammanslutningar som ägnar sig åt terrorism. Uppdraget ska redovisas nu i mars 2021.

I Terroristbrottsutredningens betänkande En ny terroristbrottslag (SOU 2019:49) lämnas det bl.a. förslag på ytterligare utvidgningar av det kriminaliserade området samt flera straffskärpningar. Förslagen bereds nu i Regeringskansliet.

I juli förra året tillsatte regeringen även en parlamentariskt sammansatt kommitté som fick i uppgift att bland annat överväga om det bör införas ett särskilt straffansvar för deltagande i en rasistisk organisation och om det bör införas ett förbud mot rasistiska organisationer som sådana.

Regeringen välkomnar att journalister och myndigheter granskar, och utökar kunskapen om, antidemokratiska rörelser. När det gäller omfattningen och utvecklingen av salafism och salafistisk jihadism i Sverige i relation till informationspåverkan, sociala risker och extremism har Försvarshögskolan, Lunds universitet, Malmö universitet och Stockholms universitet erhållit medel från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) för att genomföra fördjupade studier. Studierna kommer att redovisas under 2021 och 2022.

Det demokratiska statsskicket i Sverige bygger bland annat på fri åsiktsbildning. Detta innebär inte att man har rätt att begå brott vid till exempel åsiktsyttringar. Om brott begås är det upp till myndigheter att vidta åtgärder. Regeringens omfattande ekonomiska satsningar på rättsväsendet och särskilt på Säkerhetspolisen och Polismyndigheten, har medfört att det finns bättre förutsättningar i arbetet mot våldsbejakande extremism och terrorism. Säkerhetspolisen har utvecklat sitt samarbete med såväl Polismyndigheten som andra myndigheter under senare år, bland annat i syfte att försöka begränsa att radikala och våldsbejakande tolkningar av islam sprids i samhället. Säkerhetspolisens och Skolinspektionens insatser har till exempel lett till att skolor med tydlig koppling till tongivande aktörer inom den våldsbejakande islamistiska miljön har stängts ned. Lagändringar i offentlighets- och sekretesslagen möjliggör i dag ett effektivare informationsutbyte mellan polis och socialtjänst vid samverkan mot terrorism. CVE ger stöd till yrkesverksamma på lokal nivå som har behov av stöd i det förebyggande arbetet. Kommuner kan också få stöd av CVE i arbetet med att ta fram lokala lägesbilder.

Jag vill dock understryka att en viktig del av det långsiktiga förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism är att stärka kunskapen om demokratin och de demokratiska värderingarna i befolkningen, i kommuner och stadsdelar där människor bor och verkar. Inom ramen för regeringens nationella satsning Demokratin 100 år har 21 myndigheter fått i uppdrag att stärka demokratin, bland annat genom folkbildande och kunskapshöjande insatser som riktas till olika målgrupper.

Arbetet med att bekämpa våldsbejakande extremism och terrorism är högt prioriterat. Jag och regeringen kommer att fortsätta det intensiva arbetet med dessa frågor.

Stockholm den 3 mars 2021

Morgan Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.