Harmoniserade straffsatser vid piratkopiering
Skriftlig fråga 2007/08:234 av Sigfrid, Karl (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2007-11-08
- Anmäld
- 2007-11-12
- Besvarad
- 2007-11-14
- Svar anmält
- 2007-11-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga
2007/08:234 Harmoniserade straffsatser vid piratkopiering
av Karl Sigfrid (m)
till justitieminister Beatrice Ask (m)
EU:s Ipred 2-direktiv är uppföljaren till sanktionsdirektivet och syftar till att harmonisera straffsatser för piratkopiering som sker i ”kommersiell skala”. Av begreppet ”kommersiell skala” finns det ingen entydig definition.
I ett brev till kommissionär Frattini skriver det nederländska parlamentet att Ipred 2-direktivet strider mot EU:s subsidiaritets- och proportionalitetsprinciper. Dessutom konstaterar parlamentet att EU saknar den kompetens som skulle krävas för att anta Ipred 2 genom ett medbeslutandeförfarande.
Kommissionen anser sig ha rätt att enligt artikel 95 i EG-fördraget lägga fram Ipred 2 som ett led i att upprätthålla den inre marknaden. Det nederländska parlamentet godtar inte denna motivering utan anser att målen kan uppnås utan straffrättslig samordning. Inte heller anser parlamentet att brott mot upphovsrätten är så allvarliga att det motiverar harmoniserad straffrätt. Vidare slår parlamentet fast att kommissionen övertolkar domslutet i det miljömål, C-176/03: kommissionen mot rådet, som används för att motivera att straffrätt behandlas inom ramen för EG-fördraget.
Avser justitieministern att vidta någon åtgärd med anledning av det nederländska parlamentets ställningstagande?
Svar på skriftlig fråga 2007/08:234 besvarad av Justitieminister Beatrice Ask
Svar på fråga
2007/08:234 Harmoniserade straffsatser vid piratkopiering
Justitieminister Beatrice Ask
Karl Sigfrid har frågat mig om jag avser att vidta någon åtgärd med anledning av det nederländska parlamentets ställningstagande till kommissionens förslag till direktiv om straffrättsliga åtgärder till skydd för immateriella rättigheter (det straffrättsliga sanktionsdirektivet).
Jag vill inlednings framhålla att direktivförslaget täcker hela det immaterialrättsliga området och inte bara upphovsrätten. Syftet med förslaget är att förstärka skyddet mot intrång i immateriella rättigheter som sker uppsåtligt i kommersiell omfattning. Denna typ av verksamhet är internationell och omfattande. Till exempel gör OECD i en nyligen utkommen rapport uppskattningen att den internationella handeln med intrångsgörande fysiska produkter 2005 uppgick till 200 miljarder dollar. Detta belopp överstiger, enligt OECD, bnp i ca 150 av världens länder. Jag anser bland annat mot denna bakgrund att det är angeläget att vidta åtgärder för att motverka intrång i immateriella rättigheter.
Jag är därför i och för sig positiv till gemensamma regler inom immaterialrätten men konstaterar att det finns frågetecken om kommissionens förslag när det gäller gemenskapens befogenheter inom det straffrättsliga området.
Frågan om gemenskapens kompetens på straffrättsområdet har prövats av EG-domstolen i den så kallade miljödomen från september 2005. Domen innebär att gemenskapen kan besluta om straffrättsliga bestämmelser under förutsättning att detta är absolut nödvändigt för att säkerställa effektiviteten av de regler som beslutats av gemenskapen på miljöområdet. Kommissionen har förklarat att man anser att domstolens resonemang i miljödomen även kan överföras på andra politikområden.
Regeringen delar, i likhet med flertalet av EU:s medlemsstater, inte kommissionens uppfattning när det gäller miljödomens konsekvenser. Regeringen anser att huvudprincipen under gällande fördrag är att bestämmelser om straffrätt och brottmålsförfarandet inte omfattas av gemenskapens behörighet, utan på EU-nivå ska regleras i den tredje pelaren.
När det gäller förslaget till det straffrättsliga sanktionsdirektivet innebär detta att regeringen, i likhet med flertalet andra medlemsstater, anser att förslaget inte kan antas med nuvarande utformning. Detta har Sverige framfört vid förhandlingarna kring direktivet. Eftersom de flesta medlemsstaterna och kommissionen har skilda uppfattningar i dessa grundläggande frågor har förhandlingarna legat på is sedan i somras. Merparten av förhandlingsarbetet återstår och det är oklart när förhandlingarna kommer att återupptas.
EG-domstolen har nyligen återigen behandlat gränsdragningsfrågor vad gäller gemenskapens kompetens på straffrättsområdet. Detta skedde den 23 oktober 2007 i den så kallade fartygsföroreningsdomen. Domen innebär bland annat att gemenskapen inte har behörighet att fastställa arten och nivån på tillämpliga straffrättsliga bestämmelser.
Jag kommer inte att vidta några åtgärder särskilt med anledning av det nederländska parlamentets ställningstagande. Regeringens hållning är klar. Det finns goda skäl för en gemensam reglering av immaterialrättsliga frågor, men kommissionens förslag i sin nuvarande utformning är inte godtagbar och kräver ytterligare förhandlingar.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.