Till innehåll på sidan

hänsyn till skogsbruk i samband med gemenskapsbeslut

Skriftlig fråga 1999/2000:245 av Strömbom, Inger (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1999-11-19
Anmäld
1999-11-23
Besvarad
1999-11-30

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 19 november

Fråga 1999/2000:245

av Inger Strömbom (kd) till näringsminister Björn Rosengren om hänsyn till skogsbruk i samband med gemenskapsbeslut

Under det finska ordförandeskapet i EU har Finlands jordbruksminister understrukit vikten av att hänsyn tas till skogsbruket i samband med gemenskapsbeslut. Detta är en markering av den finska regeringens ständiga stöd till en av landets viktigaste näringar.

Även i Sverige är skogsbruket en av våra viktigaste näringar. Skogsbruket är ett område där en gemensam EU-politik inte bör drivas. Men det är avgörande att effekterna av EU-beslut inte påverkar skogsnäringen negativt. Det är därför angeläget att även Sverige inför ordförandeskapet i EU gör en markering av skogens betydelse som bakgrund till gemenskapsbeslut.

Med hänvisning till detta vill jag ställa följande fråga till näringsministern:

Är Sverige berett att inför ordförandeskapet i EU fullfölja den finska markeringen, att hänsyn tas till skogsbruket i samband med gemenskapsbeslut?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:245 besvarad av

den 30 november

Svar på fråga 1999/2000:245 om hänsyn till skogsbruk i samband med gemenskapsbeslut

Näringsminister Björn Rosengren

Inger Strömbom har frågat mig om Sverige är berett att inför ordförandeskapet i EU fullfölja den finska markeringen, att hänsyn tas till skogsbruket i samband med gemenskapsbesluten.

Sverige har alltsedan förhandlingarna inför medlemskapet i EU markerat nationell bestämmanderätt vad gäller skogspolitiken. Denna linje har vunnit gehör. Det framgår tydligt av den skogsstrategi som EU har antagit i år. Många initiativ och beslut inom andra politikområden i EU berör dock skogsnäringen mer eller mindre starkt. Sverige bevakar givetvis noggrant dessa frågor i syfte att verka för att svenska viktiga intressen ska påverkas positivt och inte negativt.

Kommissionen har som Inger Strömbom känner till ett starkt inflytande på vilka frågor som aktualiseras för beslut inom EU. Därför har vi från svensk sida sedan medlemskapets början i flera olika sammanhang arbetat för en bättre samordning av hanteringen av de frågor inom EU som berör skogsbruket och skogsindustrin. Regeringen har redovisat detta sitt agerande bl.a. i den senaste skogspolitiska propositionen 1998 (prop. 1997/98:158).

Det är det dagliga arbetet inom EU och de praktiska besluten som är de viktiga även i detta sammanhang, inte programmatiska uttalanden. Ett färskt exempel på att det svenska arbetet har rönt framgång är den nyligen presenterade kommissionsrapporten om den träbaserade industrins konkurrenskraft och de slutsatser om denna som antogs av industriministerrådet den 9 november. I dessa framhålls särskilt det faktum att kommissionen kommer att rapportera regelbundet om de särskilda åtgärder som har en påtaglig effekt på den träbaserade industrins konkurrenskraft. Detta åtagande från kommissionens sida har tillkommit på svenskt initiativ.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.