Handlingsplan för FN:s resolution 1325 och kvinnors representation i försvaret
Skriftlig fråga 2005/06:2003 av Jóhannesson, Berit (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-08-11
- Besvarad
- 2006-08-25
- Svar anmält
- 2006-10-02
- Anmäld
- 2006-10-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 11 augusti
Fråga 2005/06:2003 av Berit Jóhannesson (v) till försvarsminister Leni Björklund (s)
Handlingsplan för FN:s resolution 1325 och kvinnors representation i försvaret
Regeringen har nyligen presenterat en efterlängtad handlingsplan för Sveriges implementering av FN:s resolution 1325. Resolutionen syftar till att öka kvinnors deltagande i arbetet med att förebygga, hantera och lösa väpnade konflikter. En ökad andel kvinnor är ett mål i sig. Representation är en viktig byggsten i demokratin och bottnar i rättvisekrav. Inte förrän 1989 fick kvinnor tillträde till alla befattningar inom det svenska försvaret. Men än i dag är andelen kvinnliga värnpliktiga och officerare ca 5 %. Och fortfarande upprätthålls den otidsenliga vidskepelsen att män ska försvara kvinnor genom att den allmänna värnplikten bara gäller män. I dag anser alla riksdagspartier att kvinnor behövs inom försvaret men det är få som har en plan för hur andelen kvinnor ska öka.
I handlingsplanen för resolution 1325 fastslår regeringen på s. 11 att ”antalet kvinnor på alla nivåer i Sveriges bidrag till fredsfrämjande insatser ska öka”. Enligt oss är det enda sättet att öka andelen kvinnor att göra den allmänna värnplikten könsneutral. Det skulle tillgodose kravet på lika representation, jämställdhet i lagen, och målet att öka andelen kvinnor i försvaret som har ett egenvärde. Det kommer vidare att leda till väsentliga kvalitetsförbättringar eftersom urvalsgruppen blir större. I och med det rationaliserade mönstringsförfarandet finns det inte heller ekonomiskt rationella argument mot denna förändring. Mönstringen är inte en allvarlig frihetsinskränkning, och antalet värnpliktiga skulle vara samma oavsett deras kön.
Min fråga till försvarsminister Leni Björklund är följande:
Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta för att andelen kvinnor ska öka i försvaret?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:2003 besvarad av
den 25 augusti
Svar på fråga 2005/06:2003 om handlingsplan för FN:s resolution 1325 och kvinnors representation i försvaret
Försvarsminister Leni Björklund
Berit Jóhannesson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att andelen kvinnor ska öka i försvaret.
Låt mig inleda med att understryka regeringens ambition att öka jämställdheten inom alla samhällssektorer. Flera inslag i regeringens arbete ska säkerställa detta.
För det militära försvaret gäller att antalet kvinnor ska öka och återfinnas i fler ledande befattningar än i dag. Detta samtidigt som en omställning med kraftig neddragning av personalvolymen ska ske. Risken har därmed varit uppenbar att andelen kvinnor i stället skulle minska ytterligare under omställningsperioden. Hittills har dessbättre inte någon sådan minskning av antalet kvinnliga officerare skett, vilket i sig är positivt och visar att Försvarsmakten sökt hävda också detta mål i omställningsarbetet. Det ger också tillförsikt inför försvarsmyndigheternas fortsatta arbete inom jämställdhetsområdet.
Frågan om värnplikt för kvinnor har vid olika tillfällen behandlats av riksdagen. Riksdagen har @ i likhet med regeringen @ ansett att skälen mot att införa mönstringsplikt för kvinnor väger tyngre än fördelarna. Senast anfördes detta i försvarsutskottets betänkande (2005/06:FöU8) om totalförsvarsplikt och samhällstjänst. Det finns i dag ingen anledning att ändra inställning i den frågan.
Däremot har regeringen betonat vikten av att myndigheterna intensifierar arbetet för att ytterligare öka andelen kvinnor som frivilligt genomför värnplikt. För närvarande pågår flera insatser. För det första arbetar Försvarsmakten och Pliktverket med särskilda informationssatsningar som riktar sig till kvinnor. För det andra är Pliktverket på väg att införa ett nytt och delvis Internetbaserat system för mönstring. Regeringen har angett som inriktning att detta system ska utformas så att det aktivt uppmanar fler kvinnor att frivilligt genomgå antagningsprövning. För det tredje pågår ett arbete för att se över befattningskraven för totalförsvarspliktiga som ska vara klart nästa år och tillämpas från och med 2008. Pliktverket har fått i uppdrag att särskilt beakta jämställdheten vid utvecklandet av dessa nya metoder och befattningskrav. Pliktverket och Försvarsmakten arbetar således hårt med att öka intresset bland unga kvinnor för att göra värnplikt och min förhoppning är att detta leder till goda resultat på frivillig väg.
Det faktum att de officersutbildningar som varit inställda kommer i gång igen från och med hösten 2006 kan även komma att påverka kvinnors intresse för tjänstgöring och söka en karriär inom det militära försvaret. Den positiva särbehandlingen (60/40) av kvinnor som söker sig till yrkesofficers- eller reservofficersprogrammen innebär i nuläget att de kvinnor som uppfyller kraven som ställs ska antas till utbildningen. Före utbildningsstoppet hade antalet kvinnor som sökt sig till yrkesofficersprogrammet ökat för varje år som gått.
Regeringen har lyft fram att ledarskapet är avgörande för Försvarsmaktens arbete med att förändra attityder och främja jämställdhet. Den ledarskapsutbildning som våra officerare genomgår ska behandla genusfrågor.
Försvarsmakten, Pliktverket och Försvarshögskolan har fått i uppdrag av regeringen att redovisa en gemensam strategi för hur det militära försvaret ska motverka diskriminering och ogynnsamma attityder, samt skapa ett ledarskap som främjar jämställdhet. I redovisningen av uppdraget som inkom i april i år föreslås en mängd olika åtgärder. Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) har haft och kommer fortsatt att ha dialog med myndigheterna om åtgärdsförslagen och deras praktiska genomförande.
Sedan tidigare har myndigheterna inom det militära försvaret även fått i uppdrag att kartlägga och analysera den egna verksamheten utifrån de jämställdhetspolitiska målen och att i samarbete med Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) även formulera jämställhetsintegrerade mål och resultatindikatorer för verksamheten. Försvarsmakten har till exempel föreslagit mål och indikatorer som möjliggör förbättrad återrapportering avseende kvinnor och internationell tjänstgöring.
Flera aktiviteter har således vidtagits och jag är övertygad om att ett försvar som arbetar aktivt med jämställdhet blir mer attraktivt för kvinnor att frivilligt söka sig till. Till detta kommer att förutsättningarna att få den kvinnliga personalen att trivas och stanna kvar ökar, vilket är väl så viktigt om man vill öka andelen kvinnor.
Vad gäller FN:s resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet är Försvarsmakten aktiv deltagare i ett EU-finansierat utvecklingspartnerskap, Genderforce, som ett led i att implementera resolutionen. Åtta olika delprojekt pågår inom Genderforce, där ett delprojekt handlar om just rekrytering. Målet är att öka andelen kvinnor i internationella insatser och missioner på alla nivåer i syfte att öka effektiviteten i de internationella insatserna. För att nå detta fokuseras arbetet på att se över på vilket sätt rekrytering till internationell tjänstgöring sker i dag. Till exempel kan det bli aktuellt att se över alla befattningsbeskrivningar inom utlandsstyrkan i syfte att öppna upp dem för olika slags kompetenser och fler kvinnor.
Sammanfattningsvis håller jag med Berit Jóhannesson om att Sverige har för få kvinnor inom försvaret i dag. Men jag är av åsikten att förändringar kan ske i positiv riktning genom hela ledet, från intresse att genomföra värnplikt till att trivas och utvecklas i sitt yrke som officer, utan undanröjandet av principen om frivillighet för kvinnor.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.