Händelseanalyser av dödligt våld i nära relationer

Skriftlig fråga 2019/20:332 av Carina Ståhl Herrstedt (SD)

Carina Ståhl Herrstedt (SD)

till Socialminister Lena Hallengren (S)

 

Män och kvinnor ska ha samma möjligheter och rättigheter, och därmed också lika stor rätt till ett tryggt liv. Det utbredda kvinnovåldet skapar dock en otrygghet för just den kvinnliga delen av befolkningen som i sin tur leder till oacceptabla inskränkningar i kvinnors frihet och livsmönster, vilket inverkar negativt på kvinnors möjligheter och rättigheter. Våld mot kvinnor är ett betydande jämställdhetsproblem som måste tas på största allvar. Det måste tas fram en rad effektiva och innovativa åtgärder som syftar till att skapa ett tryggt och säkert land för hela Sveriges befolkning.

Dödligt våld mot kvinnor utgör den mest extrema formen av mäns våld mot kvinnor. Forskning tyder på att den största bakomliggande förklaringen till våldet är mannens behov av kontroll över kvinnan. Detta blir tydligt då brotten ofta begås i samband med en separation eller med svartsjuka som motiv. Kontroll och maktbehov är en viktig drivkraft bakom utövandet av våld i nära relationer. Genom fysiskt, psykiskt, sexuellt och materiellt våld kontrolleras offrets beteende och handlingsfrihet.

I dag gör vården händelseanalyser när en person begår självmord. Händelseanalyser bör även göras när personer dödas av våld i nära relationer. Händelseanalyser kring dödligt våld i nära relationer bör ske genom en samordning av flera myndigheter såsom polisväsendet, socialtjänsten och hälso- och sjukvården.

Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:

 

Hur vill ministern samordna myndigheter för att förebygga och eventuellt förhindra framtida dödligt våld i nära relationer, och hur ser ministern på att händelseanalyser görs när personer dödas av våld i nära relationer liknande de som görs vid självmord?

Frågan är inlämnad

Händelser

Inlämnad: 2019-11-07 Överlämnad: 2019-11-08 Anmäld: 2019-11-12
Svar på skriftlig fråga