den 11 november
Svar på fråga
2009/10:144 Handel med Kina och mänskliga rättigheter
Statsrådet
Ewa Björling
Ameer
Sachet har frågat mig i vilka sammanhang jag ställt krav på, och avser att ställa
krav på, rimliga arbetsvillkor och respekt för mänskliga rättigheter i Kina som
villkor för handel.
Kina
har haft en snabb ekonomisk tillväxt under flera decennier vilket har lett till
stora samhällsförändringar. Under den här perioden har levnadsstandarden i
landet höjts och fattigdomen har minskat för stora delar av befolkningen. Kinas
medlemskap i världshandelsorganisationen WTO har bidragit till att stärka den
ekonomiska utvecklingen, och även till att öppna upp landet. En bristande
respekt för de mänskliga rättigheterna är dock givetvis fortfarande ett allvarligt
problem, och Sverige verkar på olika sätt – genom dialog och samarbete, både
enskilt och genom EU-samarbetet – för att bidra till en ökad respekt för de
mänskliga rättigheterna i Kina.
Jag är
övertygad om att påverkan bäst sker genom kontakter, möten och en kontinuerlig,
öppen och bred dialog. Länder som handlar med andra bygger upp kontaktnät och
kommunikationskanaler som går utöver det rent ekonomiska samarbetet. Det gör
att insynen i landet ökar och att befolkningens möjligheter att ta till sig av influenser
från omvärlden förbättras. Länder som vill stå sig i den internationella
konkurrensen kan vidare i förlängningen inte låta bli att ta hänsyn till den
bild som finns i omvärlden av det egna landet, om inte annat så av rent
affärsmässiga skäl.
Frihandelsvänliga
länder utvecklas vidare som sagt bättre ekonomiskt än jämförbara mer slutna
länder. Historien lär oss att detta förbättrar förutsättningarna för att
människor ska resa krav på demokratiska reformer och mänskliga fri- och
rättigheter. När vardagen inte längre handlar om kampen för att skaffa de mest
grundläggande förnödenheterna blir utrymmet och viljan större att engagera sig
för andra värden.
Det
finns givetvis inte något linjärt samband mellan en fri handel, demokrati och
mänskliga rättigheter. Men en lång rad exempel, inte minst i Sydostasien, visar
att handel, tillväxt och öppenhet förbättrar möjligheterna till en positiv
politisk utveckling.
Sveriges
konsekventa frihandelslinje har bidragit till en förtroendefull dialog med Kina
på många områden, däribland angående mänskliga rättigheter. Dialogen med Kina
om respekt för mänskliga rättigheter sker i olika former och vid olika
tillfällen. Ett viktigt instrument är den MR-dialog som EU för två gånger per
år med Kina. Under svenskt ordförandeskap kommer denna dialog att hållas under
nästa vecka i Peking. Vid dessa tillfällen diskuteras bland annat övergripande
MR-frågor, liksom arbetsrättsliga villkor. Vi har även bilaterala kontakter med
Kina genom dessa MR-konsultationer.
Arbetstagarnas
villkor och rättigheter är en viktig fråga, och jag är stolt över att de
svenska företagen ofta agerar som föregångare runt om i världen genom ett
starkt engagemang på det här och andra områden inom det som brukar betecknas
som CSR – corporate social responsibility. Jag har själv personligen på plats i
Kina sett att de svenska företagen tar frågorna på stort allvar.
Kinas
regering har under senare år visat stort intresse för arbetet med CSR, och vad
vi i Sverige har gjort inom det här området. Sverige och Kina har också
undertecknat ett unikt samarbetsavtal om CSR, med ett tillhörande underavtal om
upprättandet av en gemensam arbetsgrupp för att fördjupa samarbetet
ytterligare. Inom ramen för det samarbetet har en rad gemensamma seminarier,
utbildningar och samtal anordnats, vilket ökat kontaktytorna avsevärt och
öppnat för en rad möjligheter att lyfta fram de frågor som Ameer Sachet tar
upp, bland annat med min kinesiske kollega Chen Deming då jag besökte Peking
förra våren. Min statssekreterare Gunnar Wieslander har också vid ett flertal
tillfällen, bland annat i samband med ett större kinesiskt delegationsbesök i
Stockholm nu i somras och vid besök i Kina under hösten, lyft frågorna.
Regeringen
ser det ökande samarbetet mellan Sverige och Kina inom företags sociala ansvar
som en del av en bredare politisk dialog där både problem och lösningar
diskuteras, och som en möjlighet till att påverka hur Kina formulerar sin
politik kring mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och utveckling. Vi
har även tillsammans med Rädda Barnen finansierat ett regionalt resurscenter
för barns rättigheter, Child’s Right and CSR Center, i Peking. Ett spännande
projekt som jag kommer att följa noggrant.