Hälsobistånd

Skriftlig fråga 2018/19:928 av Anders Österberg (S)

Frågan är inlämnad

Händelser

Inlämnad
2019-08-28
Överlämnad
2019-08-29
Anmäld
2019-09-05
Svarsdatum
2019-09-12
Sista svarsdatum
2019-09-12
Besvarad
2019-09-12

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Peter Eriksson (MP)

 

Socioekonomisk utveckling är en förutsättning för hälsa. Vi vet också att hälsa krävs för att vända fattigdom till utveckling. Infektionssjukdomar är i dag det huvudsakliga hindret för hälsoutvecklingen i många fattiga länder. Diarrésjukdomar, luftvägsinfektioner, malaria, tuberkulos och inte minst hiv/aids står för den helt övergripande sjukligheten/dödligheten och är typiska exempel på kopplingen mellan sjukdom och fattigdom.

Försummade sjukdomar som snäckfeber håller miljoner fattiga fångna i svår sjukdom runt om i världen. Människor hindras från att gå i skolan, att arbeta, att delta i politiken och civilsamhället och i värsta fall att överleva. Varje år dör omkring en halv miljon människor av malaria, varav de flesta är barn. Tuberkulos skördar fortsatt miljoner liv varje år. Sjukdomarna förvärrar redan rådande ojämlikheter, och därför är kampen mot infektionssjukdomarna en av de viktigaste insatserna för att bekämpa fattigdomen.

För att möta den utmaningen behövs enligt WHO bättre hälso- och sjukvård, fattigdomsbekämpning samt forskning som leder till nya effektivare metoder för diagnos, behandling och prevention. Det behövs satsning på fungerande vaccin, nya säkra läkemedel och nya, snabba och effektiva diagnosverktyg.

I Sverige har forskning och innovationer alltid ansetts vara hörnstenar för social och ekonomisk utveckling. Detsamma gäller självklart också för fattiga länder och för Sveriges åtaganden i utvecklingsforskningen. Forskning är inte en lyx för rika länder utan en kostnadseffektiv långsiktig verksamhet som uppfyller sociala och ekonomiska behov, möjliggör evidensbaserade slutsatser och ger verktyg för att undvika framtida fattigdom, hunger och misär.

Sverige har en lång tradition av forskning om fattigdomens sjukdomar av erkänd internationell klass. Svensk forskning har bidragit till att antalet malariafall nu minskar i Afrika, att allt fler hivinfekterade får läkemedel och att nya effektiva program för reproduktiv hälsa implementeras i allt fler länder. Det var svenska forskare som tog fram det koleravaccin som i dag är det som WHO rekommenderar.

Sverige har under lång tid stött forskning som del av hälsobiståndet. Vid ett ministermöte om hälsoforskning 2008 i Bamako skrev Sverige under en deklaration om att investera minst 5 procent av allt hälsobistånd i forskning (http://www.who.int/rpc/news/bamako_call_to_action/en/). Trots det har under senare år det åtagandet inte uppfyllts, och stödet till hälsoforskning har de senaste tre åren legat under 5 procent.

Jag vill därför fråga statsrådet Peter Eriksson:

 

Hur ser statsrådet på hälsobiståndet kopplat till åtagandet från Bamako?

Svar på skriftlig fråga 2018/19:928 besvarad av Statsrådet Peter Eriksson (MP)



Utrikesdepartementet

Statsrådet Eriksson

Till riksdagen


Svar på fråga 2018/19:928 av Anders Österberg (S)
Hälsobistånd

Anders Österberg har frågat mig hur jag ser på hälsobiståndet kopplat till ett internationellt åtagande om fem procent till hälsoforskning som andel av totalt hälsobistånd, det så kallade åtagandet från Bamako.

Svenskt stöd till global hälsoforskning sker till största delen inom ramen för regeringens strategi för forskningssamarbete och forskning inom utvecklingssamarbetet (2015–2021) med Sida och Vetenskapsrådet som genomförare. Vetenskapsrådets finansiering till utvecklingsforskning är efterfrågestyrd och andelen stöd till forskning inom hälsofrågor har utgjort cirka en tredjedel av Vetenskapsrådets anslag till utvecklingsforskning under perioden 2015-2018. Sidas anslag under forskningsstrategin har ökat sedan 2016 och mer än en femtedel av det gick till forskning kring hälsofrågor på global och regional nivå under 2018. Till detta kommer bland annat insatser på bilateral nivå där Sverige ger stöd till forskningskapacitet som också omfattar hälsoområdet.

Sammantaget uppgick det svenska stödet till hälsoforskning under 2018 till cirka 5,4 procent av det totala biståndet till hälsosektorn. Det visar att Sverige lever upp till ambitionen i kommunikén från Bamako 2008.

Stockholm den 10 september 2019

Peter Eriksson

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.