Grisnäringen i kris

Skriftlig fråga 2010/11:548 av Hoff, Hans (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2011-05-25
Anmäld
2011-05-30
Besvarad
2011-06-01
Svar anmält
2011-06-01

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 25 maj

Fråga

2010/11:548 Grisnäringen i kris

av Hans Hoff (S)

till landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)

Grisnäringen befinner sig i kris. Ca 1 200 företagare runt om i vårt land riskerar att behöva lägga ned sin verksamhet. Priset de får för sitt kött är endast runt 10 kronor per kilo, samtidigt som kostnaderna för uppfödning har ökat. Det innebär en förlust för varje kilo kött.

När jag tillsammans med ett par andra riksdagsledamöter från Halland besökte en av de större företagarna i branschen var bilden entydig – företagen går på knäna. Bara under årets första tre månader har 123 grisföretag lagts ned. Vi riskerar att hamna i en situation där hela branschen i Sverige läggs ned om ingenting görs.

Det är knappast en utveckling som konsumenterna vill se. Det är knappast en utveckling som vi politiker vill ha. Och det är definitivt inte ett scenario som är önskvärt för de enligt uppgift 15 000 löntagare som direkt eller indirekt har sin försörjning genom grisnäringen. Den 30 maj till den 1 juni samlas Sveriges Grisföretagare till stämma på Hotell Strandbaden i Falkenberg, de förtjänar ett tydligt svar från regeringen.

Vilka åtgärder avser landsbygdsministern att vidta för att stödja den svenska grisbranschen i den akuta situation den befinner sig i?

Svar på skriftlig fråga 2010/11:548 besvarad av Landsbygdsminister Eskil Erlandsson

den 1 juni

Svar på fråga

2010/11:548 Grisnäringen i kris

Landsbygdsminister Eskil Erlandsson

Hans Hoff har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att stödja den svenska grisbranschen i den akuta situation den befinner sig i.

Situationen inom grisproduktionen är i nuläget besvärlig och det är jag medveten om. Enligt min bedömning har Sverige goda förutsättningar för att producera griskött. Vi har välutbildad arbetskraft, gott om mark och vatten och ett gott djurhälsoläge. Dessa möjligheter måste vi ta till vara.

Under 2010 arbetade en högnivågrupp med att diskutera och identifiera problem och övergripande principer för att kunna stärka konkurrenskraften i primärproduktionen. Resultatet av diskussionerna i högnivågruppen analyseras nu på departementet. En del av denna analys är att gå igenom förutsättningarna för att kunna omfördela ersättningar inom Landsbygdsprogrammet till åtgärder för djurskydd.

Förenklingar av regelverket är en prioriterad fråga för regeringen. Under den senaste mandatperioden har regelbördan inom Landsbygdsdepartementets område minskat med 37 procent och detta har inneburit stora kostnadsminskningar. Jag är övertygad att mer finns att göra och särskilt för jordbruksföretagen trots att mycket av lagstiftningen är kopplad till EU-lagstiftning. Detta arbete kommer att fortsätta att vara prioriterat. Min målsättning är att regelbördan ska minska med totalt sett 50 procent mellan 2006–2014.

Att förbättra bondens lönsamhet handlar också om att inte införa nya kostnader. Jag hade önskat att vi hade haft en betydligt bättre analys av vad riksdagsbeslutet om lagstiftning på obedövad kastrering, som Hans Hoffs parti var med och fattade, innebär för de svenska grisbönderna.

Vidare arbetar en utredning med att se över den svenska djurskyddslagstiftningen. Syftet med utredningen är att göra lagstiftningen enklare, mer flexibel och målinriktad samtidigt som den höga nivån på djurskyddet upprätthålls.

Frågan om ursprungsmärkning av kött har aktualiserats i ett förslag om livsmedelsinformation till konsument som förhandlas i EU. Regeringen har accepterat den gemensamma ståndpunkt som rådet antagit som bland annat innebär att griskött kommer att ursprungsmärkas. Rättsakten förhandlas nu mellan rådet och Europaparlamentet.

Offentlig upphandling är ett viktigt område som fortsätter att vara prioriterat. Kommunerna kan ställa tydligare krav på de livsmedel de köper in och jag uppmanar dem att göra det.

Som jag ser det är den absolut viktigaste åtgärden som kan göras för att stärka lönsamheten att få upp priset till bonden på grisen. Satsningen på Sverige – det nya matlandet är ett arbete för att lyfta fram svensk mat och dess höga kvalitet. En viktig del av Matlandet är att öka exporten av svensk mat. Landsbygdsdepartementet arbetar bland annat för att öppna upp för export av svenskt griskött till Kina. En sådan export skulle möjliggöra för oss att sälja svansar, öron och grisfötter, som i dagsläget destrueras.

Jag har ovan redogjort för några områden där jag vidtagit åtgärder men jag tror att det finns mer att göra. Analysarbetet fortsätter därför och jag hoppas att kunna återkomma med ytterligare förslag längre fram. Det är endast genom ett enträget och långsiktigt arbete som vi kan förbättra lönsamheten i grisköttsproduktionen och därmed kunna öka produktionen. Jag är övertygad om att detta går att åstadkomma. Efterfrågan på livsmedel kommer att öka i framtiden allteftersom befolkningen växer och levnadsstandarden ökar.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.