Till innehåll på sidan

Gränskonflikten mellan Etiopien och Eritrea

Skriftlig fråga 2017/18:1173 av Anders Österberg (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2018-04-11
Överlämnad
2018-04-12
Anmäld
2018-04-13
Svarsdatum
2018-04-18
Sista svarsdatum
2018-04-18
Besvarad
2018-04-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Margot Wallström (S)

 

Den 12 maj är det 20 år sedan gränskonflikten mellan Etiopien och Eritrea bröt ut. Konflikten, som krävde mer än 100 000 liv, är fortfarande olöst och påverkar regional utveckling och stabilitet negativt. En internationell gränskommission tillsattes och kom med ett utslag som inte genomförts. Än i dag kontrollerar Etiopien till exempel gränsstaden Badme, som enligt gränskommissionen ska tillhöra Eritrea.

Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:

 

Vad avser utrikesministern att göra för att bidra till att situationen uppmärksammas internationellt och att gränskommissionens beslut kan genomföras?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:1173 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)



Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2017/18:1173 av Anders Österberg (S)
Gränskonflikten mellan Etiopien och Eritrea

Anders Österberg har frågat mig vad jag avser att göra för att bidra till att gränskonflikten mellan Etiopien och Eritrea uppmärksammas internationellt och att gränskommissionens beslut kan genomföras.

Det folkrättsliga förhållandet i gränsfrågan är tydligt. Detta innebär, i enlighet med Algersavtalet som undertecknades av Eritrea och Etiopien och bevittnades av FN, OAU, EU, Algeriet och USA den 12 december 2001, att parterna på förhand har accepterat att den upprättade gränskommissionens (the Eritrea-Ethiopia Boundary Commission, EEBC) beslut är slutgiltigt och bindande. Gränskommissionens beslut, som fattades den 13 april 2002, har till i dag inte genomförts trots många ansträngningar, inklusive av FN. Båda parter i konflikten kontrollerar land som enligt gränskommissionens beslut ska tillhöra den andra. Särskilt är gränsstaden Badme, som kontrolleras av Etiopien, ett symboliskt laddat territorium. Att gränskommissionens beslut inte genomförts bedöms vara ett avgörande skäl till att gränskonflikten fortsätter.

Som Anders Österberg påpekar påverkar konflikten mellan Etiopien och Eritrea den regionala utvecklingen och stabiliteten negativt. Den försvårar samarbete där samarbete är nödvändigt för fred och säkerhet, terroristbekämpning, ekonomisk utveckling, regional integration och fattigdomsbekämpning.

Huvudansvaret för att lösa konflikten ligger givetvis på de båda parterna. Jag noterar att den nye etiopiske premiärministern Dr Abiy Ahmed i sitt installationstal betonade att regeringen vill normalisera relationen med Eritrea. Jag hoppas att det kan leda till en mer dynamisk utveckling där gamla låsningar kan omprövas.

Sverige har de senaste åren arbetat aktivt med att försöka få rörelse i frågan. Som vittne till fredsavtalet mellan Etiopien och Eritrea har den Europeiska unionen ett särskilt ansvar att verka för att fredsavtalet genomförs, inklusive gällande gränsfrågan. Sverige tog därför förra året initiativ till ett uttalande av EU:s höge representant för utrikes frågor i samband med 15-årsdagen av gränskommissionens beslut. EU underströk då sin övertygelse om att alla parter har att vinna på att gränskommissionens beslut genomförs i alla delar. EU uppmuntrade vidare alla konkreta steg som kan tas för att demarkera gränsen i enlighet med gränskommissionens beslut.

Ett ökat FN-engagemang skulle enligt min mening också kunna öka möjligheterna till en lösning av konflikten. Sådana öppningar finns inskrivna i fredsavtalet (Alger-avtalet). Jag avser därför arbeta för att den olösta gränskonflikten uppmärksammas i samband med 20-årsdagen av stridigheternas inledande under maj månad, i EU såväl som i FN.

Dialog med både Etiopien och Eritrea är givetvis en förutsättning för att nå resultat. Jag har därför utsett ett särskilt sändebud för Afrikas horn, vars arbete syftar till att engagera länderna i regionen samt andra internationella aktörer med målsättningen att bidra till fred och säkerhet i regionen.

Fattigdomsbekämpning och arbetsskapande åtgärder hindras av att den regionala integrationen hämmas på grund av den olösta konflikten mellan Etiopien och Eritrea. Afrikas horn är en av världens mest utsatta regioner för klimatförändringar och drabbas återkommande av torka. Därför kommer Sverige att fortsätta att verka för regionalt samarbete och integration på Afrikas horn.

Stockholm den 18 april 2018

Margot Wallström

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.