Gränshinder mellan de nordiska länderna

Skriftlig fråga 2018/19:755 av Lars Mejern Larsson (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-06-12
Överlämnad
2019-06-12
Anmäld
2019-06-13
Svarsdatum
2019-06-19
Sista svarsdatum
2019-06-19
Besvarad
2019-06-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Ann Linde (S)

 

Det nordiska samarbetet går långt bak i tiden, och våra arbetsmarknadsregioner går i dag över landsgränserna. Exempelvis pendlar varje vecka ca 5 400 värmlänningar till ett arbete i Norge. Men trots öppna gränser finns det fortfarande en hel del gränshinder som behöver lösas. För någon vecka sedan bjöds jag in till en träff med kommunföreträdare från Eda och norska Eidskog tillsammans med anställda på Grensetjensten i Morokulien. Arvika Nyheter var på plats när företrädarna rapporterade om hur krångliga och otidsenliga regler försvårar för både företag och privatpersoner. För de som är bosatta i Sverige och arbetar i Norge så tar arbetsgivaren ut en avgift på lönen till den norska socialförsäkringen. Skatten ska däremot tilldelas den svenska hemkommunen och där måste arbetspendlaren själv ansvara för att rätt skatt blir inbetald. Varje arbetspendlare gör en preliminär självdeklaration och sätter själv in pengar på sitt skattekonto, vilket ställer till det för framför allt personer med ojämna inkomster och flexibla arbetsformer. Uppskattningen blir lätt fel, och många pendlare står till slut med stora skatteskulder.

Reglerna gäller dock enbart för den som bor i en gränskommun. Om du däremot bor i en kommun längre bort från gränsen skattar du i Norge. Ännu mer invecklat blir det om en pendlare råkar bli sjukskriven. Krångliga skatteregler drabbar i förlängningen även kompetensförsörjningen ute på företagen. Situationen har lett till att kommunföreträdare hellre ser att de som jobbar i Norge också skattar där för att regelverket ska bli mer förståeligt. Frågan har tidigare varit uppe på nordisk ministernivå, men då saknades viljan att omförhandla hela det nordiska skatteavtalet. Ett alternativ skulle därför kunna vara att bryta ut gränsgångaravtalet – som är den mest relevanta delen – och göra förenklingar som inte innebär att man måste riva upp hela avtalet.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Ann Linde:

 

Tänker statsrådet mot bakgrund av det som har framförts verka för att åtgärder inom det nordiska samarbetet vidtas i frågan?

Svar på skriftlig fråga 2018/19:755 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)



Fi2019/02319/S3

Fi2019/02358/S3

Finansdepartementet

Finansministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2018/19:737 Skatteregler för jobbpendlarna och 2018/19:755 Gränshinder mellan de nordiska länderna av Lars Mejern Larsson (S)

Lars Mejern Larsson har frågat mig om jag tänker vidta några åtgärder för att förändra lagstiftningen som rör beskattning av gränspendlare mellan Sverige och Norge. Han har även mot samma bakgrund frågat utrikeshandelsministern med ansvar för nordiska frågor om hon tänker verka för att åtgärder inom det nordiska samarbetet vidtas i frågan.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska besvara båda frågorna.

De så kallade gränsgångarreglerna i det multilaterala nordiska skatteavtalet innebär att personer som bor i en gränskommun i Sverige och pendlar till arbete i en gränskommun i Norge, ska betala inkomstskatt i sin hemkommun på sin norska arbetsinkomst. Reglerna syftar till att säkerställa att arbetspendlarnas hemkommuner får skatteintäkter som ska täcka kostnader för den kommunala service såsom skola, barnomsorg och sjukvård som arbetspendlarna nyttjar. Mot detta syfte måste vägas det faktum att de svenska arbetspendlare som omfattas av gränsgångarreglerna får en ökad administrativ börda och dessutom enligt de regler som gäller inom EU/EES-området i normalfallet ska tillhöra norsk socialförsäkring. Skatteverket arbetar kontinuerligt med att tillhandahålla behovsanpassad, lättillgänglig och kvalificerad information och service till allmänhet och företag. Till stöd för att minska den administrativa bördan finns t.ex. digitala tjänster för att räkna ut sin individuella skatt.

Gränsgångarnas situation är något som vi får anledning att noga överväga nästa gång det nordiska skatteavtalet omförhandlas multilateralt.

Stockholm den 19 juni 2019

Magdalena Andersson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.