Till innehåll på sidan

giltighet i Sverige av adoption i annat land

Skriftlig fråga 1998/99:339 av Westerholm, Barbro (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1999-02-09
Anmäld
1999-02-16
Besvarad
1999-02-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1998/99:339 av Barbro Westerholm (fp) till justitieministern om giltighet i Sverige av adoption i annat land

den 9 februari

Inom familjerätten finns en rad allmänna bestämmelser om internationella rättsförhållanden rörande bl.a. äktenskap, förmyndarskap och frågor rörande förmögenhet och arv. Däremot tycks det saknas en entydig rättsordning när det gäller adoptioner. Om ett par, utifrån utgångspunkten barnets bästa, godkänts som adoptivföräldrar av ett annat lands domstol, tycks ett sådant beslut inte godkännas i Sverige. I ett aktuellt fall - ett homosexuellt par - godkändes endast den ena föräldern som adoptivförälder trots att paret ingått partnerskap och bor tillsammans med barnet. Därmed får barnet ett sämre rättsskydd i Sverige än i det land hon kommit från.

Med hänvisning till ovanstående vill jag ställa följande fråga till justitieministern:

Vad avser regeringen göra för att inte försämra situationen för barn adopterade utomlands av homosexuella föräldrar?

 

Svar på skriftlig fråga 1998/99:339 besvarad av

Svar på fråga 1998/99:339 om giltighet i Sverige av adoption i annat land
    Justitieminister Laila Freivalds

den 18 februari

 

Barbro Westerholm har frågat mig vad regeringen avser att göra för att inte försämra situationen för barn adopterade utomlands av homosexuella föräldrar.

Frågor om när svensk domstol är behörig att pröva adoptionsansökningar och om vilket lands lag som skall tillämpas vid prövningen regleras i lagen (1971:796) om internationella rättsförhållanden rörande adoption. Lagen reglerar också frågor om erkännande av beslut om adoption som har meddelats i främmande stat och de rättsverkningar som ett erkännande får i Sverige.

Ett utomlands meddelat adoptionsbeslut gäller automatiskt i Sverige om den eller de sökande var medborgare eller hade hemvist i den främmande staten när beslutet meddelades. Om adoptivbarnet var svensk medborgare eller hade hemvist i Sverige, krävs dock att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer godkänner adoptionen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan även i annat fall förordna att ett utomlands meddelat beslut om adoption skall gälla här i landet. Det är Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor (NIA) som enligt förordningen (1976:834) om prövning av utländskt beslut om adoption i första hand prövar en ansökan om sådant godkännande.

NIA:s beslut i det enskilda fall som Barbro Westerholm hänvisar till - att inte godkänna ett utomlands fattat beslut om en för två personer av samma kön gemensam adoption av ett barn - har överklagats till regeringen. Ärendet är nu under beredning i Regeringskansliet.

Som svar på Barbro Westerholms fråga kan jag således konstatera att det finns en lagreglering för internationella rättsförhållanden rörande adoption, som också är tillämplig för barn som adopterats utomlands av ett homosexuellt par. Jag vill inte uttala mig om regeringens prövning i det aktuella fallet innan ärendet har avgjorts.

För övrigt kan jag hänvisa till att regeringen den 4 februari 1999 beslutat om direktiv för en parlamentariskt sammansatt kommitté som skall undersöka och analysera villkoren för barn i homosexuella familjer.

 

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.