Gemensamt nordiskt agerande mot våldsbejakande grupper
Skriftlig fråga 2018/19:888 av Hans Wallmark (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2019-08-15
- Överlämnad
- 2019-08-16
- Anmäld
- 2019-08-29
- Sista svarsdatum
- 2019-08-30
- Svarsdatum
- 2019-09-04
- Besvarad
- 2019-09-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Norge har i dagarna skakats av ett våldsdåd riktat mot en moské som hade kunnat få dramatiska och allvarliga konsekvenser. I samband med detta har landets statsminister Erna Solberg på ett balanserat sätt försökt peka på våldets och hatets bredare ursprung. Det handlar snarare om politiska rörelser eller subgrupper med förankring i flera länder, inklusive Sverige. Det finns ingen anledning för någon att agera självrättfärdigande via Twitter eller andra kanaler. Inte heller från svensk sida. I stället finns anledning att ta detta seriöst och på största allvar. Givet dåd som nu kunnat iakttas i grannländer finns i stället anledning att fundera på ifall mer kan göras i fråga om nordisk samverkan mot organiserat våld och hat.
Min fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson är:
Vilka åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att stärka ett gemensamt nordiskt agerande mot hatspridande och våldsbejakande grupper som verkar i flera länder?
Svar på skriftlig fråga 2018/19:888 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Ju2019/
02690/POL
Justitied
epartementet
Justitie- och migrationsministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2018/19:888 av Hans Wallmark (M)
Gemensamt nordiskt agerande mot våldsbejakande grupper
Hans Wallmark har frågat mig om vilka åtgärder jag och regeringen avser vidta för att stärka ett gemensamt nordiskt agerande mot hatspridande och våldsbejakande grupper som verkar i flera länder.
Säkerhetspolisen redogör i sin årsbok för 2018 för att en främlingsfientlig och radikalnationalistisk idéströmning har ökat i samhället, framför allt på internet. Enligt myndigheten bidrar detta till en bild av en växande bred radikalnationalism som inkluderar radikala och våldsbejakande grupper. Att vit maktmiljön och den lösare främlingsfientliga miljön närmar sig varandra bedöms kunna bli en drivkraft för individer att begå främlingsfientligt motiverade brott.
Under det senaste året har flera attacker genomförts i västvärlden av ensamagerande gärningspersoner som har inspirerats av en högerextrem ideologi. Det är en oroande utveckling som regeringen tar på största allvar.
Regeringen har tidigare och i flera sammanhang betonat att arbetet mot våldsbejakande extremism även behöver fokusera på den våldsbejakande högerextremistiska miljön. Sverige har under de senaste åren återkommande lyft denna fråga både inom EU-samarbetet och i den nordiska kretsen.
I maj 2019 arrangerade Sverige, med stöd av EU-kommissionen, ett internationellt studiebesök om högerextremism i Borlänge. Representanter från Finland, Norge och Danmark samt Belgien, Frankrike, Nederländerna och Storbritannien deltog. Deltagarna fick lyssna på forskare och möta representanter från det lokala näringslivet och organisationer som har sin verksamhet i Dalarna. Jag deltog också själv i mötet.
Sammanfattningsvis så bekräftar erfarenheterna Säkerhetspolisens bedömning. De utmaningar som framkom under mötet har spridits i den nordiska kretsen och till EU:s medlemsländer.
Den 2 september träffas justitieministrarna i de nordiska länderna i Reykjavik. Sverige kommer under detta möte och utifrån den senaste tidens utveckling att diskutera utmaningarna som rör den högerextrema miljön. Vidare har Nordiska ministerrådet sedan 2016 stöttat de nordiska länderna i att utveckla det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism
Den 12 december anordnar Nordiska ministerrådet ett möte om våldsbejakande extremism i Stockholm inom ramen för nätverket Nordic Safe Cities i samarbete med Justitiedepartementet och Stockholms stad.
Regeringen kommer vid dessa tillfällen och i andra sammanhang att både lyfta vikten av att det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism omfattar samtliga extremistmiljöer och behovet av ett fortsatt nordiskt samarbete.
Stockholm den 4 september 2019
Morgan Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.