Framtidens utbildning och PISA

Skriftlig fråga 2013/14:549 av Hans Olsson (S)

Hans Olsson (S)

Framtidens utbildning och PISA (pdf, 89 kB)

till Utbildningsminister Jan Björklund (FP)

Sveriges dåliga resultat i problemlösning i den andra delen av PISA-undersökningen är ytterst allvarligt mot bakgrund av den utveckling som sker inom kunskap och utbildning.

Små enkla datorer har sedan länge varit vida överlägsna de flesta av oss när det gäller rent ”faktakunnande” och beräkningar. De senaste åren har dock datorer lyckats överträffa människan även på områden som kräver mer komplexa färdigheter.

Datorerna klarar nu även det som brukar betecknas som kognitiv och kontextuell kunskap, exempelvis den som krävs för att vinna frågeprogrammet Jeopardy. Datorn Watson utmanade 2011 de två amerikanska stormästarna på frågesporten och vann. Inför programmet laddades Watson med hela Wikipedia, ungefär 200 miljoner sidor, och det räckte gott och väl.

Framtidens datorer, och i förlängningen naturligtvis robotar, kommer med stor sannolikhet att ersätta människor när det gäller att dra slutsatser utifrån stora faktabaserade kunskapsbanker. Vad ska då utbildningsväsendet lära ut till framtidens studerande? Sannolikt kommer då idéer och de kreativa processer som leder fram till skapandet av ny kunskap att bli centrala.

Jag har följande fråga:

Hur vill ministern styra över mer av utbildningen till idékläckande och kreativa processer?

Frågan är besvarad

Händelser

statustext: Frågan är besvarad Inlämnad: 2014-04-03 Överlämnad: 2014-04-04 Besvarad: 2014-04-09 Sista svarsdatum: 2014-04-09

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Svar på skriftlig fråga




	Dnr U2014/2721/S

Utbildningsdepartementet

Utbildningsministern och vice statsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2013/14:549 av Hans Olsson (S) Framtidens utbildning och PISA

Hans Olsson har frågat mig hur jag vill styra över mer av utbildningen till idékläckande och kreativa processer.

Den PISA-rapport om problemlösningsförmåga som presenterades nyligen visar på ett tydligt samband mellan goda kunskaper inom matematik, läsförståelse och naturvetenskap å ena sidan och problemlösningsförmåga å andra sidan. Jag kan konstatera att den svenska skolan inte kommer att kunna bli bättre på problemlösning om den inte också når bättre resultat inom ämnena.

Regeringen har sedan 2006 genomfört ett stort antal reformer för att förbättra resultaten i skolan. Bland annat har nya läroplaner med tydligare kunskapskrav införts i grundskolan och motsvarande skolformer. Även gymnasieskolan har fått en ny läroplan och nya ämnesplaner. Kunskapsuppföljningen har förbättrats genom tidigare och fler nationella prov, tidigare betyg och en ny betygsskala. Dessutom görs flera reformer för att stärka läraryrkets attraktivitet och lärarkårens kompetens, t.ex. Mattelyftet och Läslyftet.

Dessa reformer lägger grunden för bättre resultat i skolan på sikt och därmed också för större framgång när det gäller idékläckande och kreativa processer.

Stockholm den 9 april 2014

Jan Björklund