Till innehåll på sidan

Framtiden för industrijobben i Värmland

Skriftlig fråga 2009/10:1034 av Larsson, Lars Mejern (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2010-10-01
Anmäld
2010-10-04
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2010-10-08
Svar anmält
2010-10-12

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 1 oktober

Fråga

2009/10:1034 Framtiden för industrijobben i Värmland

av Lars Mejern Larsson (s)

till näringsminister Maud Olofsson (c)

Vi har massarbetslöshet i landet i dag. Över 8 procent av arbetskraften saknar ett arbete att gå till. Enligt Teknikföretagen försvann 50 000 industrijobb under finanskrisen, som beskrivs som den värsta under modern tid. Teknikföretagen tror att dessa är borta för gott, då företagen har rationaliserat sin verksamhet.

Under gårdagen besökte jag CCI Valve Technology i Säffle där de anställda fått beskedet att företaget kommer att varsla 114 personer om uppsägning. De är inte ensamma i Värmland om detta. Till exempel i Glava har 300 anställda sagts upp då företaget Scanmodule lägger ned sin verksamhet. Utöver dessa arbetstillfällen påverkas ett stort antal personer hos underentreprenörer. Det är ett hårt slag för hundratals familjer i regionen.

Framtiden är ytterst osäker för många i länet, inte minst med tanke på att Arbetsförmedlingen inte har tillräckliga resurser i dag för att möta så här kraftiga varsel. Dessutom har regeringen tagit bort de varselsamordnare som tidigare hade en viktig funktion för att försöka lösa problemen på regional nivå. Men näringsministern, krisen är ju inte över.

Industriarbeten är ryggraden i den svenska ekonomin och därmed nödvändiga för välfärden.

Vilka åtgärder avser näringsministern att vidta för att stärka framtiden för industrijobben i Värmland och i övriga landet?

Svar på skriftlig fråga 2009/10:1034 besvarad av Statsråd Anna-Karin Hatt

den 8 oktober

Svar på fråga

2009/10:1034 Framtiden för industrijobben i Värmland

Statsrådet Anna-Karin Hatt

Lars Mejern Larsson har frågat näringsminister Maud Olofsson vilka åtgärder näringsministern avser att vidta för att stärka framtiden för industrijobben i Värmland och i övriga landet. Ansvaret i Regeringskansliet är så fördelat att det är min uppgift att besvara frågan.

Det är glädjande att Lars Mejern Larsson i sin fråga lyfter fram regeringens arbete med regionala varselsamordnare under finanskrisen. Regeringens utnämning av de regionala samordnarna har bidragit till en förstärkt samordning av aktörer och befintliga resurser på nationell, regional och lokal nivå för att kunna möta behoven i samband med finanskrisen och lågkonjunkturen. Detta har varit ett innovativt och effektivt arbetssätt, som även väckt internationellt intresse, bland annat av OECD.

Mot bakgrund av den rådande utvecklingen med en tydligare återhämtning i ekonomin, en kraftig minskning av varsel med minskad arbetslöshet och en sysselsättningsuppgång, har regeringen beslutat att entlediga de regionala samordnarna. Arbetet kommer nu att fortsätta inom ramen för det regionala tillväxtarbetet. De strukturer och arbetssätt som använts under krisen finns således tillgängliga även framöver för att möta situationer med varsel runt om i landet.

Regeringen bedriver en aktiv regional tillväxtpolitik och näringspolitik för att stärka förutsättningarna för tillväxt i alla delar av landet. Det handlar om att stärka den lokala och regionala konkurrenskraften och skapa bättre förutsättningar för företagande, innovationer och investeringar i alla delar av landet. Regeringen tillhandahåller en rad verktyg och satsningar, som den lokala och regionala nivån kan använda utifrån de prioriteringar som de finner är bäst utifrån de lokala förhållandena.

Under den senaste mandatperioden har regeringen vidtagit drygt 172 insatser för att främja jobb och företagsamhet i hela landet. För att möta konjunkturnedgången har regeringen även genomfört en rad åtgärder som har bidragit till att lindra effekterna av den globala ekonomiska och finansiella krisen. Exempelvis kan jag nämna förstärkt utlåning till små och medelstora företag, nystartsjobben, en förstärkning av arbetsmarknadspolitiken, utökat stöd till kommunerna, skatteavdrag för reparationer och ombyggnader samt närtidssatsningen på infrastruktur.

Regeringen arbetar också mycket målmedvetet och strukturerat med regelförenkling. Vi vill ge företagen en positiv och märkbar förändring i vardagen. Ett enkelt regelverk ger förutsättningar för företagen att växa, att kunna ägna sig åt sin kärnverksamhet och på så sätt skapas fler jobb.

Eftersom Värmland har många underleverantörer inom fordonsindustrin vill jag även påminna om de särskilda satsningarna till fordonsindustrin som bland annat omfattar forskning och utveckling, statliga lånegarantier för grön omställning och undsättningslån till fordonsföretag.

Till detta kommer även kraftfulla insatser för forskning, innovation och utbildning, miljö- och klimatåtgärder och satsningar på infrastruktur, vilket sammantaget bidrar till att skapa jobb och företagande i alla delar av Sverige.

I tider av ekonomisk kris och lågkonjunktur har det visat sig att långsiktiga strategier och regionala partnerskap har stor betydelse för att samla resurser och fatta snabba beslut. Inriktningen för regeringens regionala tillväxtpolitik med tyngdpunkt i långsiktiga strategier kombinerat med ett starkt regionalt och lokalt inflytande har visat sig vara framgångsrik och kommer att fortsätta inom det regionala tillväxtarbetet. Detta är det bästa sättet att stödja företagen såväl i Säffle kommun, Värmlands län och andra delar av landet.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.