Till innehåll på sidan

Fortsatta kränkningar av yttrandefriheten i Turkiet

Skriftlig fråga 2007/08:133 av Kerimo, Yilmaz (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2007-10-22
Anmäld
2007-10-23
Besvarad
2007-10-26
Svar anmält
2007-10-26
Besvarad
2007-10-31

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 22 oktober

Fråga

2007/08:133 Fortsatta kränkningar av yttrandefriheten i Turkiet

av Yilmaz Kerimo (s)

till utrikesminister Carl Bildt (m)

Arat Dink, son till den mördade armeniske journalisten Hrant Dink, dömdes nyligen tillsammans med den ansvarige utgivaren Serkis Seropyan till ett års villkorlig fängelsedom för att ha ”skändat den turkiska identiteten”. Domen baseras på § 301 i den turkiska brottsbalken.

Trots att sommarens val var en stor framgång för demokratin i Turkiet och förväntningarna på AKP var stora visar den här domen att utvecklingen vad gäller yttrandefrihet och mänskliga rättigheter fortfarande går åt fel håll. Det krävs en ny författning där § 301 är borta för att Turkiet ska kunna uppfylla kraven enligt Köpenhamnskriterierna. Det är oacceptabelt att denna paragraf fortfarande är i kraft. Det är en regerings skyldighet att skydda sina medborgares rättigheter. Turkiets regering måste gå från ord till handling. Det är en skam för ett land som vill bli medlem i EU att människor fortfarande åtalas och döms för sina åsikter och att yttrandefriheten inte respekteras.

Jag vill med hänvisning till ovanstående fråga utrikesminister Carl Bildt:

Vilka initiativ avser utrikesministern att ta för att främja yttrandefriheten i Turkiet?

Svar på skriftlig fråga 2007/08:133 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt

den 26 oktober

Svar på frågorna

2007/08:119 Turkisk dom mot "skändning av turkisk identitet"

2007/08:133 Fortsatta kränkningar av yttrandefriheten i Turkiet

Utrikesminister Carl Bildt

Lars-Ivar Ericson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta på nationell nivå och EU nivå för att garantera turkiska medborgares politiska och civila rättigheter. Yilmaz Kerimo har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta för att främja yttrandefriheten i Turkiet. Jag besvarar båda frågorna i ett svar.

Rättegången mot Arat Dink visar på att det krävs förbättringar vad avser mänskliga rättigheter i Turkiet. Från såväl Sveriges som EU:s sida ställs mycket tydliga krav på Turkiet i denna fråga. Jag har själv tagit upp saken med den turkiske utrikesministern Babacan vid flera tillfällen, inte minst vad gäller behovet av att skydda yttrandefriheten.

Med de senaste årens intensiva reformarbete har Turkiet tagit viktiga steg i rätt riktning. Det var också den processen som låg till grund för beslutet att inleda Turkiets förhandlingar om medlemskap i EU i oktober 2005. För att ett medlemskap ska bli möjligt är det avgörande att reformprocessen fortsätter inklusive inom området mänskliga rättigheter. Jag hoppas även att den nya författning som den turkiska regeringen arbetar med tydligt kommer att stärka förutsättningarna för detta. 

I detta och i det bredare sammanhanget torde inget vara mer angeläget än att vi från Sveriges och EU:s sida tydligt upprätthåller Turkiets perspektiv om ett framtida EU-medlemskap. När Turkiet uppfyller alla kriterier ska landet också vara välkommet som fullvärdig medlem. I detta avseende kommer EU-kommissionens årliga översynsrapport som presenteras den 6 november att vara viktig. Jag kommer att fortsätta att driva denna linje starkt såväl gentemot Turkiet som i de diskussioner vi har inom EU i dessa frågor.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.