Till innehåll på sidan

förtidspensionering på grund av psykiska besvär

Skriftlig fråga 1999/2000:12 av Olsson, Rolf (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1999-09-20
Anmäld
1999-09-28
Besvarad
1999-09-29

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 17 september

Fråga 1999/2000:12

av Rolf Olsson (v) till socialminister Lars Engqvist om förtidspensionering på grund av psykiska besvär

Socialstyrelsen har följt upp psykiatrireformen i en slutrapport med titeln Välfärd och valfrihet? Utvärderingen visar på många kvarstående brister som måste åtgärdas framöver. Rapporten pekar på ett övergripande problem som delvis ligger vid sidan av själva reformen, nämligen att antalet personer som förtidspensionerats på grund av psykiska besvär har ökat kraftigt under 1990-talet. Detta är en utveckling som inger stor oro och som strider klart mot uttalade ambitioner att arbeta med tidig individuell och samordnad rehabilitering vid psykiskt insjuknande. Det finns stora risker att förtidspensionering för dessa grupper kan leda till isolering och förvärrade sociala och psykiska problem. Det är en katastrof för den enskilde och för samhället kan det i förlängningen medföra kraftigt ökade kostnader.

Det är också en paradox att samtidigt som kunskaperna ökar när det gäller situationen för personer som berörs av psykiatrireformen, så saknas kunskaper i stor utsträckning om situationen för den växande gruppen som förtidspensioneras på grund av psykiska besvär.

Jag vill fråga socialministern:

Vilka åtgärder ämnar regeringen vidta för att bryta utvecklingen med kraftigt ökad förtidspensionering av personer som lider av psykiska besvär så att kunskapen också ökar om situationen för gruppen?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:12 besvarad av

den 29 september

Svar på fråga 1999/2000:12 om förtidspensionering på grund av psykiska besvär

Socialminister Lars Engqvist

Rolf Olsson har frågat mig vilka åtgärder regeringen ämnar vidta för att bryta utvecklingen med kraftigt ökad förtidspensionering av personer som lider av psykiska besvär så att kunskapen också ökar om situationen för gruppen.

Det är ett viktigt problem som Rolf Olsson tar upp. Det är naturligtvis mycket oroande att antalet förtidspensioneringar på grund av psykiska besvär ökar i en tid då utvecklingen inom psykiatrin alltmer inriktas på aktiva och förebyggande åtgärder ute i samhället.

Jag tror att mycket handlar om att öka kunskaper och förändra attityder. För närvarande pågår två informationsprojekt just för att öka kunskapen om psykisk ohälsa och psykiska funktionshinder. Dels den stora s.k. Psyke-kampanjen som startade i samband med Bok- och Biblioteksmässan i Göteborg under mitten av september. Denna kampanj riktar sig till en bred allmänhet och drivs av Handikappombudsmannen, Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) och Intresseförbundet för Schizofreni (Riks-IFS) genom stöd av Allmänna arvsfonden. Vidare anordnar RSMH och IFS tillsammans med i stort sett samtliga fackliga och yrkesorganisationer inom psykiatrin ett antal regionala s.k. dialogkonferenser som riktar sig mer specifikt till politiker och högre tjänstemännen inom området. Det är enligt min mening särskilt glädjande att konstatera att brukarna och professionen här arbetar sida vid sida mot ett gemensamt mål.

Regeringen har också både vad avser den s.k. vårdmiljarden och när det gäller den s.k. försvarsuppgörelsen, vilka sammantaget medför att 9 miljarder kronor ska tillföras vården och omsorgen under en period av fyra år med start år 2001, pekat ut psykiatrin som ett särskilt prioriterat område. Målsättningen härmed är att genom att ge ekonomiska förutsättningar till en fortsatt utveckling av vård och omsorg för psykiskt sjuka medverka till att aktiva åtgärder vidtas i ett tidigt skede av en psykisk sjukdom för att därigenom undvika att den sista utväg som förtidspensionering är, skall behöva tillgripas.

Avslutningsvis vill jag nämna en reform som kan vara av intresse för personer som nu har förtidspension till följd av en pyskisk sjukdom men som gärna vill försöka återgå till ett arbete men inte vill riskera att mista sin förtidspension/sjukbidrag. I förra veckan överlämnade regeringen prop. 1999/2000:4 Vilande förtidspension till riksdagen. Däri föreslås att personer som uppburit förtidspension/sjukbidrag under minst ett år skall kunna få behålla förtidspensionen under högst tre månader under en tolvmånadersperiod samtidigt som personen prövar att arbeta. Under totalt tolv månader skall en person kunna pröva att arbeta utan att rätten att få tillbaka pensionen går förlorad. I ytterligare 24 månader ska pensionen kunna vara vilande men med delvis andra regler.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.