Försvarsmakten och regeringsbeslut 5

Skriftlig fråga 2013/14:603 av Peter Jeppsson (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2014-05-07
Överlämnad
2014-05-08
Anmäld
2014-05-09
Besvarad
2014-05-14
Sista svarsdatum
2014-05-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Försvarsminister Karin Enström (M)

 

Regeringen har med ena handen flaggat för ett tillförande av resurser till Försvarsmakten och dess verksamhet. Samtidigt, med andra handen, kräver regeringen att Försvarsmakten ska verskälla regeringsbeslut 5 (RB 5) som i praktiken innebär att 500 miljoner kronor ska sparas på personalkostnaderna. Detta är ett beslut som Försvarsmakten förhåller sig till, intill dess att regeringen upphäver regeringsbeslutet. Besparingskravet är otidsenligt och orealistiskt att genomföra, bland annat med tanke på vad som har hänt i Georgien och Ukraina.

När avser regeringen att fatta beslut om att upphäva regeringsbeslut 5?

Svar på skriftlig fråga 2013/14:603 besvarad av Peter Jeppsson (S)

Dnr Fö2014/917/MFI

Försvarsdepartementet

Försvarsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2013/14:603 av Peter Jeppsson (S) Försvarsmakten och regeringsbeslut 5

Peter Jeppsson har frågat mig när regeringen avser att fatta beslut om att upphäva regeringsbeslut 5.

Bakgrunden till det beslut Peter Jeppsson hänvisar till är att Försvarsmakten under 2012 och 2013 redovisade befarade ökade personalkostnader under perioden 2015 till 2019. Regeringen konstaterade att Försvarsmakten i sina budgetunderlag för åren 2010-2014 hade angivit ökade långsiktiga personalbehov. Regeringen beslutade därför den 14 maj 2013 (Fö2013/612/MFI) att Försvarsmakten i sin långsiktiga planering ska vidta åtgärder så att myndighetens totala årliga lönekostnader är 500 miljoner lägre från och med 2019, jämfört med den planering som Försvarsmakten redovisat i budgetunderlaget för 2014, samt inom ramen för beslutad struktur för insatsorganisationen. Den lägre årliga lönekostnaden ska uppnås genom en förändring av planeringsmålen för de olika kategorierna av anställd personal.

Att beskriva beslutet som en besparing är därför felaktigt. Beslutet påverkar inte Försvarsmaktens anslag utan syftar till att säkerställa att den av riksdagen beslutade insatsorganisationen kan genomföras inom angivna ekonomiska ramar.

Regeringen har dessutom föreslagit höjningar av anslagen till försvaret i budgetpropositionerna för både 2013 och 2014, vilket riksdagen har beslutat. Nu föreslår Alliansen ytterligare väsentliga förstärkningar av anslagen som på sikt innebär 5,5 miljarder mer årligen.

Redan nästa år innebär förslaget ett tillskott på 380 miljoner, utöver de sammanlagt 500 miljoner i ökning som redan är beslutade.

Inom Regeringskansliet bereds för närvarande frågan om ytterligare förstärkningar av anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap under innevarande år.

Både förbandsverksamhet och materiel föreslås därmed få ökade anslag, med fokus på Östersjön och Gotland. De föreslagna satsningarna behövs bland annat för att stärka incidentberedskapen samt för att i större omfattning och i snabbare takt anskaffa nytt medelräckviddigt luftvärn och för att öka antalet stridsflygplan till 70 stycken JAS 39 E från den hittills beslutade nivån om 60 stycken. Dessutom vill vi bland annat göra en satsning på Sveriges ubåtsförmåga med totalt fem ubåtar i insatsorganisationen, modifiering av två korvetter och anskaffning av ett nytt sjömålsrobotsystem.

Stockholm den

Karin Enström

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.