Förstärkt amorteringskrav

Skriftlig fråga 2017/18:13 av Mats Persson (L)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2017-09-14
Överlämnad
2017-09-15
Anmäld
2017-09-19
Svarsdatum
2017-09-27
Sista svarsdatum
2017-09-27
Besvarad
2017-09-27

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Per Bolund (MP)

 

Hushållens skuldsättning är hög, till följd av kraftiga ökningar i bostadspriserna. En rad expertorgan varnar för att detta medför risker. Kraftiga prisfall skulle slå mot enskilda hushåll och öka osäkerheten i svensk ekonomi genom minskad konsumtion från hushållen. Det skulle i sin tur göra att både bostads- och arbetsmarknaden fungerar ännu sämre än i dag när människor inte har råd att flytta till nya arbeten utan bor kvar i bostäder för att man inte kan sälja till förlust.

För att nå ett önskat läge där prisuppgången på bostäder dämpas och planar ut krävs åtgärder. Liberalerna har föreslagit att ränteavdragen trappas ned från 30 till 20 procent under en tioårsperiod och att detta växlas mot sänkt skatt på arbete.

Regeringen är passiv och uppvisar en total brist på åtgärder för att dämpa prisutvecklingen på bostäder. I avsaknad av åtgärder från regeringen har Finansinspektionen lanserat ett skärpt amorteringskrav, som innebär att bolånetagare som lånar mer än 4,5 gånger sin bruttoinkomst får skarpare amortering.

En rad remissinstanser är kritiska till förslaget. Kritiken handlar, för det första, om att förslaget får stora fördelningseffekter, då det slår mot unga förstagångsköpare. I synnerhet gäller detta unga som precis etablerat sig på arbetsmarknaden och som inte har föräldrar med stora kapitaltillgångar. Kritiken handlar, för det andra, om att förslaget riskerar att minska rörligheten på bostadsmarknaden när äldre får svårare att köpa ny bostad och får mindre incitament att lämna sin nuvarande bostad, då amorteringskravet gäller vid förvärv av ny bostad. Kritiken handlar, för det tredje, om att det skärpta amorteringskravet kommer att bli byråkratiskt och svåröverskådligt.

Hushållens skuldsättning medför risker för den svenska ekonomin. Men som framgår av kritiken får ett förstärkt amorteringskrav påtagligt negativa konsekvenser. Enligt regelverket ska förslag från Finansinspektionen godkännas av regeringen. Det krävs följaktligen ett politiskt mandat i botten för att införa ett förstärkt amorteringskrav.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till statsrådet Per Bolund:

 

Avser regeringen att dra tillbaka förslaget om förstärkt amorteringskrav?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:13 besvarad av Statsrådet Per Bolund (MP)

Dnr Fi2017/03576/B

Finansdepartementet

Finansmarknads- och konsumentministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2017/18:13 av Mats Persson (L) Förstärkt amorteringskrav

Mats Persson har frågat mig om regeringen avser att dra tillbaka förslaget om förstärkt amorteringskrav.

Bostadspriserna i Sverige har liksom hushållens skuldsättning stigit i relativt snabb takt sedan mitten av 1990-talet. Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att förbättra den svenska bostadsmarknadens funktionssätt. Regeringen har bl.a. i juni 2016 presenterat ett bostadspolitiskt åtgärdsprogram för ökat byggande. Utöver åtgärderna på bostadsmarknaden har flera åtgärder införts för att öka det finansiella systemet och hushållens motståndskraft mot ekonomiska störningar. Åtgärderna är att se som en del av en samlad politik.

Trots att flera åtgärder vidtagits, inklusive införandet av ett amorteringskrav år 2016, fortsätter bostadspriserna att stiga, vilket bidrar till att hushållens skulder fortfarande ökar i högre takt än hushållens inkomster. En hög skuldsättning innebär att hushållen blir mer känsliga för t.ex. kraftigt ökande marknadsräntor eller arbetslöshet.

Finansinspektionens uppdrag utvidgades i början av år 2014 efter en bred politisk överenskommelse till att också omfatta åtgärder inom området makrotillsyn. I maj 2016 trädde lagändringar ikraft som gav Finansinspektionen ett förstärkt mandat att ta fram förslag till föreskrifter om amorteringskrav. Lagstiftningen innebär att Finansinspektionen har bemyndigats att ta fram förslag till föreskrifter, vilka kräver regeringens medgivande innan de kan beslutas.

Finansinspektionen har remitterat ett förslag om ett skärpt amorteringskrav som innebär att nya låntagare med bolåneskulder som överstiger 4,5 gånger bruttoinkomsten ska amortera minst en procent av skulderna utöver det befintliga amorteringskravet. Syftet med regleringen är att öka de svenska hushållens motståndskraft mot makroekonomiska störningar. Remisstiden har löpt ut för förslaget och ska nu remissbehandlas på myndigheten. Därefter väntas Finansinspektionen skicka ett slutligt förslag under hösten till regeringen för beslut om medgivande. Regeringen tar ställning till förslaget när det kommer från Finansinspektionen. Eftersom regeringen, enligt den process som gäller för amorteringskravet, inte har lagt förslaget till föreskrifter, kan regeringen inte heller dra tillbaka förslaget.

Stockholm den 27 september 2017

Per Bolund

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.