försämringar i arbetsmiljön

Skriftlig fråga 2000/01:317 av Eneroth, Tomas (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-11-29
Anmäld
2000-12-05
Besvarad
2000-12-06

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 29 november

Fråga 2000/01:317

av Tomas Eneroth (s) till statsrådet Mona Sahlin om försämringar i arbetsmiljön

På ett industriföretag i Växjö har företagsledningen föreslagit att återinföra raka enskilda ackordlöner. En löneform som avskaffades på denna arbetsplats för många år sedan, och som har försvunnit från nära på alla moderna industriföretag i Sverige. De anställda och de fackliga företrädarna protesterar givetvis, men företaget hänvisar till lönsamhetsproblem och tror att en återgång till ett lönesystem uppfunnet på 1800-talet ska förbättra produktionen.

Raka enskilda ackord är en löneform som påskyndar hets, stress och otrivsel i arbetslivet. Det är en löneform som bevisligen leder till ökade sjukskrivningar och arbetsrelaterade skador. När detta dessutom sker på ett företag som har en lång historik med omfattande långtidssjukskrivningar och arbetsskador m.m., finns det skäl att fundera över om de anställda, genom sina fackliga organisationer verkligen har tillräckliga instrument att föra sin talan. Väl medveten om att lönefrågor och arbetsorganistoriska frågor i huvudsak är ett ansvar för parterna på arbetsmarknaden, är jag ändå angelägen om att ställa följande fråga till statsrådet:

Vilka initiativ avser statsrådet att ta för att förhindra att svensk arbetsmarknad återgår till lönesystem och arbetsorganisationer som bevisligen leder till ökade sjukskrivningar och arbetsskador?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:317 besvarad av

den 6 december

Svar på fråga 2000/01:317 om försämringar i arbetsmiljön

Statsrådet Mona Sahlin

Tomas Eneroth har frågat mig vilka initiativ som jag avser att ta för att förhindra att svensk arbetsmarknad återgår till lönesystem och arbetsorganisation som bevisligen leder till ökade sjukskrivningar och arbetsskador.

Först vill jag säga att jag delar Tomas Eneroths uppfattning att en arbetsgivare ska organisera sin verksamhet så att stress och ohälsa i arbetslivet inte förekommer. Som Tomas Eneroth även noterar är frågor om lön och även arbetsorganisation en fråga för arbetsmarknadens parter. Emellertid har observerats att arbetsorganisation och löneformer har en påverkan på arbetsmiljön. I 2 kap. 1 § arbetsmiljölagen (1977:1160) anges att teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll ska utformas så att arbetstagaren inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra ohälsa och att därvid bl.a. löneformer ska beaktas.

I januari i år tillsattes inom Regeringskansliet en arbetsgrupp för åtgärder på arbetsmiljöområdet. Arbetsgruppen presenterade i september en delrapport Ds 2000:54 Ett föränderligt arbetsliv på gott och ont. Arbetsgruppen förväntas presentera en slutrapport i januari 2001. En fråga som arbetsgruppen behandlar är arbetsorganisation. Att nu uttala sig om konkreta åtgärder vore att föregripa arbetsgruppens arbete. Jag vill dock framhålla att, som angetts ovan, det redan i dag finns regler i arbetsmiljölagen som kan tillämpas.

Regeringen har vidare i årets budgetproposition föreslagit ett tillskott på 70 miljoner kronor till Arbetsmiljöverket för att förbättra tillsynen, med särskild inriktning på frågor om arbetsorganisation. Min förhoppning är att detta ska leda till att redan gällande regler får ett starkare genomslag.

Som nämnts ovan ska enligt arbetsmiljölagen löneformers inverkan på arbetsmiljön beaktas. Arbetsgivaren har även ett ansvar för att arbetstagaren har den utbildning som behövs ur säkerhetssynpunkt. Arbetarskyddsstyrelsen har i många år drivit kravet på arbetsrotation för arbetstagare med monotona arbetsuppgifter, bl.a. för kassörskor. Vidare är arbetsorganisation en mycket viktig fråga för arbetsmarknadens parter där fackföreningarna har en avgörande roll.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.